Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol meddelade strax innan midnatt lokal tid att han införde undantagstillstånd och krigslagar i landet.

Yoon hänvisade till att oppositionen tagit den ”parlamentariska processen som gisslan” och till hotet från ”Nordkoreanska krafter”.

– Det är första gången sedan 1980, då var inte Sydkorea en demokrati. Att göra det här fyra decennier in i Sydkoreas demokratisering är verkligen anmärkningsvärt, säger Jakob Hallgren.

Kraftmätning mellan olika parter

Efter beskedet utspelade sig kaosartade scener när militärer försökte ta sig in i plenisalen i Seoul.

Några timmar senare kunde parlamentsledamöter ändå genomföra en omröstning, med resultatet att krigslagarna skulle upphävas.

Militären meddelade dock att undantagstillståndet kvarstod om inte presidenten hävde beslutet – vilket han en kort tid senare meddelade att han gjorde.

– Det är uppenbarligen en kraftmätning, säger Jakob Hallgren.

Växande frustration kan ligga bakom

Hallgren nämner några möjliga orsaker till Yoons agerande, som främst grundar sig i en stor frustration. Oppositionen har majoritet i parlamentet och presidenten, som är konservativ, har haft svårt att få igenom sin politik.

– Samtidigt har Sydkorea ett presidentsystem som är lite ”kejsarlikt”, presidenten har stor makt och mycket inflytande.

I Sydkorea finns inte samma tradition av att kompromissa som i många europeiska länder. Något som enligt Hallgren kan resultera i mer extrema åtgärder.

– Men det har sedan 80-talet skett inom ramen för fredliga maktskiften och demokratins regelbok, det här är ju ett brott mot det, som är väldigt förvånande.