Myanmars demokratiskt valda ledare döms för uppvigling mot militären samt för att ha brutit mot landets stränga covid-restriktioner. Bland anklagelserna som riktats mot henne finns bland annat olaglig import av walkie-talkies.
Hålls borta från makten
Straffen lyder på 2 års fängelse för vart och ett av brotten, sammanlagt fyra år, enligt juntans talesperson Zaw Min. I och med fängelsedomen ska Suu enligt Myanmars konstitution vara diskvalificerad från alla högre ämbeten i framtiden. Såväl hennes anhängare som juridiska experter menar att anklagelserna är falska och att syftet med rättsprocessen varit att stänga henne ute från politiken, rapporterar AP.
Fängelsestraffet verkställs inte omedelbart utan Suu kommer att hållas kvar i huvudstaden Naypyidaw då hon ska prövas för fler brott, bland annat anklagas hon för flera fall av korruption. Om hon döms för fler av åtalspunkterna riskerar hon att fängslas på livstid enligt BBC.
Den 76-åriga Suu avsattes och placerades i husarrest under militärkuppen i februari, som skedde för att kullkasta valsegern och hindra henne från ytterligare en mandatperiod på presidentposten. Hennes parti NLD ( Nationella förbundet för demokrati) anklagades bland annat för valfusk och upplöstes, men enligt internationella observatörer gick valet korrekt till.
De folkliga protesterna som pågått i Myanmar sedan dess har slagits ned med järnhand av militären men har trots detta utvecklats till något som börjar likna inbördeskrig. Över 1 300 människor har dödats och 10 000 gripits i militärens nedslag efter kuppen.
Omvärlden har fördömt våldet i Myanmar och flera länder har krävt att Suu Kyi släpps
Ifrågasatt demokratikämpe
Aung San Suu Kyi var redan på 1980-talet en förkämpe för mänskliga rättigheter i Myanmar, och tillbringade långa perioder i husarrest. 1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati. 2010 frigavs hon och kunde åter öppet engagera sig politiskt. I valet 2015 blev Suu Myanmars (dåvarande Burma) första demokratiskt utsedde president.
2017 föll Suu i omvärldens aktning på grund av den statliga inblandningen i det blodiga förföljandet av Myanmars muslimska minoritet rohingya.