I en video som publicerats på Facebook uppmanar Myanmars skuggpresident Duwa Lashi La till ”revolt mot de militära terroristernas styre”. Han leder Myanmars nationella enhetsregering, en parallellregering vid sidan av juntan bestående av folkvalda och andra representanter som verkar från exil. Gruppen anses av många vara landets legitima regering, men under militärens styre saknar de egentlig makt.

Att parallellregeringen tar steget mot väpnad konflikt är väntat, men att det kom redan nu var förvånande för många, enligt Myanmarforskaren Kristina Simion vid Utrikespolitiska institutet.

Om proteströrelsen faktiskt har den militära kapacitet som skulle krävas för att störta juntan är svårt att avgöra. Hur många som kommer ansluta är oklart, samtidigt som det också uppges finnas grenar inom militären som är redo att ta strid mot den egna organisationen.

–  Oavsett är det ett initiativ för att uppehålla momentum och kämparanda hos proteströrelsen. Man tänker kanske egentligen inte att man kommer lyckas, men man vill visa på handlingskraft, säger Simion.

Vill ena motståndet

Trots att parallellregeringen saknar makt har gruppen haft stort inflytande. Inte minst genom bildandet av People's defence forces, en väpnad gren av proteströrelsen genom vilken man uppmanat till motstånd. Nu vänder man sig också till de många väpnade grupper som redan strider mot militärjuntan på landsbygden.

– Symboliken är att det är ett enat folk som går emot militären, och att det inte bara handlar om de etniska väpnade grupperna, de som redan är i inbördeskrig. Det här är ett annat krig, med hela folket.

Det finns en oro för att civila ska drabbas av eskaleringen. I Yangon står hyllor i livsmedelsbutiker tomma efter att befolkningen börjat hamstra matvaror.

Juntan lovar fira val

Situationen i Myanmar väckte stor uppmärksamhet i samband med kuppen i februari, men sedan dess har intresset från omvärlden svalnat. De stora demonstrationerna har i viss mån ebbat ut, och militären har tillsatt en egen premiärminister med löften om fria val 2023. Att det skulle bli av bedömer dock Kristina Simion som högst osannolikt med tanke på hur juntan agerat tidigare.

För utomstånde kan det se ut som att landet nått ett dödläge, men enligt Simion lever proteströrelsen kvar i alla högsta grad.

– Deklarationen från parallellregeringen kanske är ett resultat av den uppfattningen, säger hon.