Det vi ser i Myanmar kan beskrivas som en upptrappad version av den konflikt som som pågått i landet i decennier. Ända sedan 40-talet har väpnade grupper, ofta kopplade till Myanmars många etniska minoriteter, stridit för självbestämmanderätt och demokrati. Grupperna, som ofta är verksamma i gränsområden landets östra och norra delar, är ofta välorganiserade och fungerar i vissa regioner nästan som egna statsapparater för befolkningen.

– Även om de inte är helt fläckfria har de erbjudit välutvecklade system för förvaltning och rättsskipning, och utgör i många fall de mest legitima aktörerna för civilbefolkningen i etniska minoritetsområdena, säger Kristina Simion, specialist vid Folke Bernadotteakademin och Myanmarforskare.

Redan innan militärkuppen i februari var läget spänt mellan militären och de väpnade grupperna, även om den nu fängslade ledaren Aung San Suu Kyi vid flera tillfällen försökte mäkla fred. Men efter kuppen har alltså läget förvärrats, inte minst efter att många väpnade grupper uttryckt sitt stöd för proteströrelsen och hjälpt till att gömma aktivister.

– Det här har såklart upprört militären, som sedan gått till anfall i de här områdena med eskalerat våld som svar från båda sidor.

Tusentals flyr

Det är inte ovanligt att civilbefolkningen faller offer för militärens attacker och stridigheterna har lett till att tusentals landsbygdsbor valt att fly till grannlandet Thailand. Samtidigt väljer andra att fly till just gränsområdena som drabbas.

– Många demonstranter har tagit sin tillflykt till de etniska minoritetsområdena på liknande sätt som man gjort efter tidigare protester. Det är ett stort inflöde av människor, det saknas mat, vatten och förnödenheter, säger Simion.

Hur läget kommer att utvecklas framöver återstår att se, men enligt Kristina Simion är det sannolikt att våldet fortsätter eskalera.

– Ett annat scenario som är möjligt är att proteströrelsen fortsatt tystas och till slut tröttas ut under militärens våld. I den bästa av världar skulle proteströrelsen få fortsatt stöd från omvärlden och kunna ta emot resurser för att fortsätta generalstrejken, och landets demokratiskt valda ledare skulle få stöd och mandat att styra landet. Men som situationen är idag är det väldigt svårt att se hur utvecklingen kommer att se ut, säger hon.

I ett videoklipp från Reuters syns hur en av juntans helikoptrar skjuts ned av en väpnad grupp. Se mer i videospelaren ovan.