Frågan om kemiska vapen har aktualiserats efter regimens fall i Syrien

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Svenska forskaren Åke Sellström ledde under flera år en FN-inspektion för att undersöka förekomsten av kemiska vapen på plats i Syrien. Se hans bild av situationen i klippet: ”Min gissning är att det går att återstarta” Foto: Reuters och Rami al Sayed/AFP/TT

Farhågor om kemiska vapen i Syrien – efter regimens fall

Uppdaterad
Publicerad

Frågan om förekomsten av kemiska vapen har aktualiserats efter regimens fall i Syrien. Ett orosmoln handlar om att farliga ämnen hamnar i fel händer.

– Den mest uppenbara farhågan är att HTS inte har kontroll över övriga milisgrupper som bidrog till regimens fall, säger Magnus Normark från FOI.

USA arbetar med flera länder i Mellanöstern för att förhindra att kemiska vapen hamnar i fel händer, enligt Axios. Samtidigt genomför Israel omfattande flyganfall mot Syrien.

Förekomsten och omfattningen av kemiska vapen, som skadar eller dödar genom förgiftning, är okänd. Det finns kännedom om anläggningar i framför allt västra Syrien.

Assads regim i Syrien har fallit

– En vägledning kan vara att titta på var Israel flygbombar just nu, de är väldigt angelägna om att förstöra de strategiska vapen som finns i Syrien, säger Magnus Normark, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

HTS: Inget intresse av kemiska vapen

Jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham, HTS, har sagt att de inte har något intresse av att använda kemiska vapen och att det som resterar från det gamla kemvapenprogrammet ska hanteras ansvarsfullt.

– Vad det betyder i slutändan får vi se, säger Magnus Normark.

Den mest uppenbara farhågan handlar om att HTS inte har kontroll över andra rebellgrupper som bidrog till regimens fall, eller att organisationer agerar efter egna intressen, menar Magnus Normark.

Ett annat orosmoln handlar om terrorgruppen IS, som tidigare visat stort intresse för kemiska vapen.

– Under deras storhetstid i Syrien ägnade de ganska mycket tid och resurser åt att använda senapsgas, men de har inte samma inflytande och kontrollerar inte längre lika stora delar av Syrien.

Anslöt till kemvapenkonvention 2013

Flera attacker med kemiska vapen från regimen dokumenterades under inbördeskriget. I en av de mest uppmärksammade dog över 1 400 personer av saringas i Damaskus-förorten Ghouta 2013.

Syrien pressades samma år till att förbinda sig till en internationell konvention som förbjuder kemiska vapen. Trots det anklagades den tidigare regimen för en kemattack i Ghouta-området så sent som 2018.

– Sedan dess har det varit en ganska besvärlig process för att verifiera att det de deklarerade var allt de hade, och att allt de hade har förstörts, säger Magnus Normark.

I samband med regimens fall har Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, åter uppmanat Syrien att fullfölja sina skyldigheter enligt konventionen.

– Man skulle önska att metoden för att säkerställa att de här vapnen inte hamnar i fel händer löses genom internationell närvaro och insyn, och inte att länder släpper bomber, säger Magnus Normark.

Fakta: Kemiska vapen

Kemiska vapen innehåller kemiska ämnen som skadar eller dödar genom förgiftning.

Ämnet som används kan ha utvecklats speciellt för syftet, men det kan även vara ett läkemedel eller en industrikemikalie.

De definieras som massförstörelsevapen, och det är ett brott mot internationell rätt att använda dem.

Källa: TT/FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Assads regim i Syrien har fallit

Mer i ämnet