Under sin tid som president mellan 2016 och 2022 inledde Rodrigo Duterte en kampanj mot narkotika som resulterade i tusentals dödsfall. Enligt vissa uppskattningar har över 30 000 civila mist livet, främst män i fattiga stadsområden.
Myndigheter vävde lögner
Offren dödades ofta av polisen eller okända gärningsmän, där myndigheterna hävdade att det handlade om självförsvar. Vittnesmål och bevis tyder dock på att många av dessa dödsfall var resultatet av förfalskade händelser, och att många av offren var obeväpnade.
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inledde sin utredning 2021 och fokuserade på de påstådda brott som begicks mellan november 2011, då Duterte var borgmästare i Davao, och mars 2019, efter att Filippinerna formellt drog sig ur domstolen.
Reaktioner efter gripandet
Det var när han landade på Manilas internationella flygplats Ninoy Aquino efter en resa till Hongkong som han greps.
Duterte har tidigare uttryckt att han är beredd att stå till svars för sina handlingar, men hans tidigare advokat och talesperson, Salvador Panelo, har kallat gripandet ”olagligt” och ifrågasatt ICC:s rätt att utöva inflytande över Filippinerna.
Den filippinska regeringen har för närvarande inte kommenterat den senaste utvecklingen. Samtidigt har gripandet utlöst protester från Dutertes anhängare, som hävdar att hans rättigheter kränkts, medan människorättsorganisationer ser det som ett viktigt steg mot rättvisa för de drabbade familjerna.
