Till skillnad från Sverige skrotade aldrig Finland sin krigsberedskap efter kalla krigets dagar. 

I den finländska krigsberedskapen betraktas livsmedelsförsörjningen som en mycket viktig del. Finländarna garanteras därför färskt bröd på bordet och bränsle i sina fordon även under en eventuell krissituation. 

– Finlands historia, och inte bara närhistorien utan också lite längre tillbaka, visar exempel på situationer där det kunde vara bra att vara beredd på det värsta, säger Axel Hagelstam, direktör vid Försörjningsberedskapscentralen i Helsingfors.

Finansieras av skatt

Det var efter krigen mot det dåvarande Sovjetunionen som Finland la grunden för den krisberedskap som landet har idag. Efter ryssarnas anfall mot Ukraina är det ingen som ifrågasätter Finlands mångåriga satsning på det civila försvaret. 

– Det har varit en bekräftelse på att besluten att inte lägga ner den beredskapen Finland har haft traditionellt var den rätta, fortsätter Axel Hagelstam.

Försörjningsberedskapen och lagren finansieras med en hjälp av en särskild energiskatt.

Vaasan som är ett bageri i Vanda strax utanför Helsingfors är ett av många företag inom livsmedelsbranschen som frivilligt deltar i landets krisberedskap. 

– Vår uppgift är att hålla våra linjer igång så att vi kan förse den finländska marknaden med mat, i vårt fall bröd även i en krissituation, berättar Thomas Isaksson, vd för bageriet.

Bränsle för fem månader

I beredskapslagren i Finland finns bränsle som räcker i 5 månader. Lagren av spannmål täcker befolkningens behov i ett halvår.

Bränsle och spannmål är också de viktigaste produkterna i Finlands beredskapslager. Men i de hemliga lagren finns många andra viktiga varor för att finländarna skall kunna överleva också i krissituationer.

– Även lagren tar naturligtvis slut. Men med hjälp av våra lager försöker vi köpa tid för att försöka hinna lösa de problem som orsakat störningen, förklarar Hagelstam.