En slarvigt låst dörr ledde till att 43 apor i förra veckan tog sig ut från en anläggning i South Carolina i USA. Aporna, av arten rhesusmakaker, är uppfödda för att säljas som försöksdjur för medicinsk forskning och beteendestudier.

På måndagen hade 30 av de förrymda aporna, som alla är honor och väger omkring tre kilo, fångats in oskadda, men 13 av dem befinner sig fortfarande i det vilda, rapporterar AP. Enligt myndigheterna utgör aporna ingen fara för allmänheten.

De flesta av rymlingarna uppges ha hållit sig nära anläggningen efter flykten i onsdags och de anställda har försökt locka dem med mat. Enligt uppfödaren kommunicerar aporna nu med sina vänner på insidan.

– Det är säkert så att de har relationer med de som kommit in. Jag tror att vokaliseringarna man har hört handlar just om att man försöker hålla koll på varandra, säger Karolina Westlund, doktor i etologi.

”Fingerfärdiga”

Rhesusmakaker har i över hundra år varit en av de djurarter som studerats mest i världen. De beskrivs som socialt intelligenta och har många likheter med oss människor, bland annat när det gäller gener.

– De är väldigt smarta och fingerfärdiga och kan använda sina händer till att plocka upp saker och bära runt på.

I vilt tillstånd finns arten i Asien, bland annat i Afghanistan, Indien, Vietnam och Kina. De lever i stora flockar, där flera grupper med besläktade honor utgör kärnan.

Enligt Karolina Westlund har aporna en evolutionär fördel av att kunna kommunicera väl med varandra för att bättre koordinera sina beteenden och hålla ihop flocken.

Koll på hierarkin

Den amerikanske professorn Dario Maestripieri, som skrivit en bok om rhesusmakaker och citeras av nyhetsbyrån TT, menar dessutom att arten ägnar mycket tid åt att bygga ”politiska allianser” med varandra.

Karolina Westlund tror dock inte att så sker just i det här fallet.

– De är kanske inte de mest ”politiska” av aporna. De som är mest strategiska i sitt alliansbygge är nog schimpanser. Men förvisso har rhesusmakaker stenkoll på var i hierarkin de befinner sig, säger hon och tillägger:

– Men jag gissar att just nu, när 13 av dem är ute i en helt okänd miljö, då är det inte så mycket alliansbygge man hör, utan snarare ”Hallå, var är ni? Jag känner inte igen mig, det här är lite läskigt” eller ”kolla, jag hittade det här roliga”.