Klimatet förändras framför våra ögon och människans utsläpp av växthusgaser kommer att värma upp planeten i många generationer framöver. Det konstaterar Världsmeteorologiorganisationen WMO i samband med att FN-organet släpper sin årsrapport ”State of the Global Climate 2021”.
Enligt WMO nådde fyra viktiga indikatorer på klimatförändring globala rekordnivåer i fjol: koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, havsnivåhöjningen samt uppvärmningen och försurningen av haven.
De senaste sju åren är de varmaste som någonsin har uppmätts i världen – med en global medeltemperatur på omkring 1,11 grader högre än under förindustriell tid. Att 2021 ”bara” blev ett av de sju varmaste åren beror, enligt WMO, på tillfälligt kylande effekter från väderfenomenet La Niña.
Varnar för katastrof
Rapporten är inget annat än en ”dyster klagosång” över människans misslyckande med att ta itu med problemet, enligt FN:s generalsekreterare.
– Vi måste sätta stopp för föroreningar från fossila bränslen och påskynda omställningen till förnybar energi innan vi sätter vårt enda hem i brand, säger han i ett videomeddelande.
Guterres föreslår fem åtgärder för att sätta fart på omställningen. Bland dem finns bredare tillgång till förnybar energiteknik, tredubblade privata och offentliga investeringar i förnybar energi och stopp för fossila subventioner som uppgår till omkring 11 miljoner dollar (109 miljoner kronor) per minut.
– Medan människor lider av höga priser vid pumpen, hämtar olje- och gasindustrin in miljarder från en snedvriden marknad. Den här skandalen måste upphöra.
Strandhäll kommenterar
Sveriges klimatminister Annika Strandhäll (S) ombads att kommentera Guterres uttalande vid en pressträff.
– Det finns en del som förespråkar att vi skulle skicka den svenska klimatbudgeten till Kina eftersom Sveriges del av de totala utsläppen är så liten. Men om alla resonerade så och inte tog ansvar för sina utsläpp skulle katastrofen komma fortare. Den här regeringens ambition är att vi ska leda klimatomställningen.
Fyra rekordnoteringar
2020 nådde koncentrationen av växthusgaser i atmosfären en ny högstanivå, med ett globalt genomsnittsvärde för koldioxid på 413,2 ppm, eller 149 procent av förindustriell nivå. Data från specifika platser pekar på att ökningen fortsatte under 2021 och början av 2022.
2021 blev ännu ett rekordår för uppvärmningen av haven. Temperaturerna i havens översta 2 000 meter fortsatte att stiga – en trend som väntas fortsätta även i framtiden. Värmen tränger också allt djupare ner i haven. Stora delar av haven upplevde åtminstone en ”kraftig” marin värmebölja någon gång under 2021.
Den globala medelhavsnivån nådde ett nytt rekord 2021, efter att ha ökat med i genomsnitt 4,5 millimeter per år 2013–2021. Sammanlagt har den ökat med 10 centimeter sedan 1993, vilket främst beror på den accelererade förlusten av ismassa från inlandsisarna. Det får stora konsekvenser för hundratals miljoner kustnära invånare och ökar sårbarheten för tropiska cykloner.
Havet absorberar omkring 23 procent av de årliga utsläppen av koldioxid till atmosfären som människan orsakar. Det hjälper oss att bromsa klimatförändringarna – men när koldioxiden reagerar med havsvattnet leder det också till havsförsurning, som hotar organismer och ekosystemtjänster. Haven har inte varit så sura som nu på minst 26 000 år.
Källa: WMO