Generalsekreteraren skräder inte orden när han pratar om de tre stora hoten: klimatkrisen, hotet mot den biologiska mångfalden och föroreningar.
– Utan naturens hjälp, kommer vi inte frodas eller ens att överleva. Under allt för lång tid har vi legat i ett meningslöst och självdödande krig mot naturen, säger Guterres när rapporten offenliggjordes under torsdagen.
Rapporten skiljer sig från tidigare publikationer från FN i den här frågan, skriver AP. Detta eftersom den väver samman tre kriser och pekar ut vad som behöver förändras. Det ställs krav på förändring bland annat kring hur världens nationer värderar ekonomisk tillväxt, hur makt fördelas, hur mänskligt resande ser ut och vad vi äter.
– I år är verkligen ”make it or break it”-året eftersom risken att saker inte går att återställa vinner allt mer mark. Vi är nära en punkt där det inte finns någon återvändo, säger Guterres.
”Starkaste vetenskapliga argumentet hittills”
Danska forskaren Inger Andersen, som leder FN:s miljöprogram, säger till DW att det inte kommer att vara en framgångsrik väg att hantera miljökriserna var för sig.
“Den här rapporten är det starkaste vetenskapliga argumentet hittills för varför och hur den kollektiva beslutsamheten måste tillämpas för att skydda och återställa vår planet”, skriver Andersen i förordet till rapporten.
Javascript är avstängt
Här är några av rapportens slutsatser
- De ekonomiska och finansiella systemen kan och bör förändras så att de leder och driver övergången till hållbarhet.
- Regeringar bör alltid räkna med naturkapital när de fattar beslut och använda policyer och regelverk för att ge incitament för företag att också göra det.
- Regeringar bör sluta med miljöskadliga subventioner, investera i koldioxidsnåla och naturvänliga lösningar och teknik och systematiskt räkna in miljökostnader.
- Det krävs massiva förändringar och ökade offentliga och privata investeringar för att nå hållbarhetsmålen. Det inkluderar vatten, livsmedel och energi. Det måste bli ekonomiskt attraktivt att investera i hållbar utveckling.
- Att flytta beskattningen från produktion och arbetskraft till resursanvändning och avfall främjar en cirkulär ekonomi.
- Livsmedels-, vatten- och energisystemen kan och bör omvandlas för att tillgodose mänskliga behov på ett rättvist och miljövänligt sätt. För att uppnå dessa mål krävs livsmedelssystem som arbetar med naturen, minskar avfall och är anpassningsbara till förändringar.
- Småskaliga jordbrukare, särskilt kvinnliga jordbrukare, är centrala för utmaningen när det gäller livsmedels- och näringssäkerhet.
- Förändringar i globala konsumtionsmönster är avgörande för att omvandla mat, vatten och energisystem och för att utmana sociala normer och affärsmetoder. Att förbättra tillgången till säker, näringsrik och prisvärd mat för alla, samtidigt som man minskar matsvinnet och förändrar kostval och konsumentbeteende i höginkomstländer och grupper, är avgörande för att uppnå målen.