Försvarspropositionen lägger grunden för en ny krigsorganisation. Budgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder år 2025.

– Det är väldigt positivt. Det är en stor och välbehövlig satsning, säger Michael Jonsson, forskningsledare och projektledare för försvarspolitiska studier vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Innebär tisdagens riksdagsbeslut att allt kommer att bli verkligt enligt tidsplanen?

– Sannolikt inte.

Han jämför med Finland.

– Man ska komma ihåg att det är sker från historiskt låga nivåer. Så även efter den här satsningen ligger vi förhållandevis lågt i termer av försvarsbudget i förhållande till BNP. Både historiskt och i jämförelse med våra samarbetspartners Finland, säger Jonsson.

Efter att satsningen är genomförd kommer den svenska försvarsbudgeten motsvara 1,4–1,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Finland ligger redan över 2 procent av BNP, säger Michael Jonsson.

Gripen och ubåtar

Han betonar att de stora satsningarna på Saabs Jas Gripen stridsflygplan och ubåtar kan skapa oförutsedda utgifter. Enligt uppgifter i höstas i Dagens Nyheter kommer 181 miljarder kronor satsas på Gripenplan och ubåtar de kommande tolv åren.

– Det finns alltid risker för fördyrningar med egenutvecklad materiel. Det är främst stridsflyg och ubåtar. Det kan dels bestå i ambitionshöjningar, dels oförutsedda tekniska problem, säger Michael Jonsson.

Drönare

Han tillägger att försvar mot drönare sannolikt också kommer att skapa ökande kostnader.

– Kriget i Nagorno Karabach visade med all önskvärd tydlighet att drönarteknologi har kommit att spela en central roll i modern krigsföring. Det kommer förmodligen att driva fram att man anskaffar anpassat luftvärn med kort räckvidd eller andra typer av motmedel.