Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: TT/Reuters

Analys: ”Förenta Europeiska Staterna” – Macrons kontroversiella EU-plan

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Konturerna av ett ” Förenta Europeiska Staterna” växte fram i Emmanuel Macrons linjetal om Europas framtid. EU-länderna bör gå samman om gemensam insatsstyrka och försvarsbudget, gränspolis, asylpolitik och en all-europeisk koldioxidskatt. Detta kräver en särskild EU-finansminister. EU måste hålla ihop för att stå starkt i världen, var hans budskap.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Emmanuel Macron måtte vara Europas just nu mest ambitiösa och energiska regeringschef. På hemmaplan försöker han reformera landets arbetsmarknadslagar, något samtliga franska presidenter misslyckats med. Men Macrons stora passion tycks vara att ta sig an hela Europas framtid och återuppliva de insomnade visionerna om ett fördjupat samarbete mellan EU:s medlemsländer.

I ett tal på Sorbonne universitet i Paris drog han upp riktlinjerna för ett reformerat EU. 

”Vi har glömt att försvara Europatanken” sa han bland annat, som förklaring till varför främlingsfientliga, nationalistiska och EU-kritiska partier har vind i seglen. EU byggdes på övertygelsen att efter två världskrig fick Europas länder aldrig mer vara i krig mot varandra.

Attack mot EU-kritikerna

Hans strategi är att strunta blankt i Brexit, i att EU-kritiska partier växer, att AFD, ett starkt EU-kritiskt parti, just kommit in i tyska förbundsdagen och ger hans kollega förbundskansler Angela Merkel huvudvärk i Berlin. Tvärtom tycktes hans starkt federalistiska tal vara ett sätt att gå till attack mot EU-kritikerna.

Han har fått kritik för att han väljer en tidpunkt för sitt linjetal när Tyskland inleder sina känsliga regeringsförhandlingar, men den offensive Macron sägs vilja kunna påverka regeringsdiskussionerna i Tyskland genom att snabbt staka ut EU:s framtid och där vill han ha sällskap av Tyskland och Merkel.

Vill ha gemensam statsbudget

Hans många förslag om fördjupat samarbete och integration är ett rött skynke för de som anser att EU:s institutioner fått för stor makt på bekostnad av EU-ländernas självständighet. Macrons mest kontroversiella förslag är att euroländerna ska gå ihop om en gemensam statsbudget med flera miljarder euro i kassan, en budget som ska administreras av EU-kommissionen i Bryssel. Budgeten skulle gå till välbehövliga infrastrukturprojekt och vara en buffert om ekonomin blir sämre. Han vill också binda länderna närmare varandra med gemensam lagstiftning. 

Vad driver Macron att på allvar begära att medlemsländer ska ge upp mer av sitt självbestämmande på så känsliga områden som försvar, gränsskydd och rätten att bestämma över skatter? Emmanuel Macron är en kritiker av globaliseringens krafter och vill säkra att jobb och sysselsättning stannar i Europa. ”Ett skört Europa blir lättare offer för globaliseringens chockvågor” sa han bland annat.

För att det ska vara möjligt ser han ett oberoende, självständigt och demokratiskt EU som vägen framåt och där EU-länderna måste knytas närmare samman med hjälp av ett större ekonomiskt samarbete. Han föreslog bland annat att multinationella IT-företag ska beskattas där de verkar och gör sina vinster och inte där de är registrerade. 

Fokus på eurozonen

Macrons fokus ligger på eurozonens länder, hans kanske mest kontroversiella vision om en gemensam budget för eurozonens länder lämnar Sverige utanför. 

Macron föreslog också ett gemensamt EU-program för att finansiera integration och erbjuda flyktingar utbildning. 

Angela Merkel hade innan valet uttryckt sig försiktigt positivt om Macrons planer. Tyska liberalerna FDP har redan krävt att EU:s räddningsfonder för krisande länder ska avskaffas. De komplicerade regeringsförhandlingar kommer göra henne mindre flexibel när det gäller EU-politiken. Men nu är det inte Tyskland och Frankrike som ensamt drar upp riktlinjerna för framtidens EU.

Har satt dagordningen

Nu är det upp till EU:s medlemsländer att reagera och Macrons plan kommer att dryftas i korridorerna när EU:s ledare samlas på nästa EU-toppmöte. Emmanuel Macron har lyckats med sin plan, han har satt dagordningen som det nu blir upp till andra EU-länder att förhålla sig till.

Gladast i dag är tjänstemännen i EU-kommissionen. Det var många år sedan en regeringschef lade fram en plan som skulle ge Bryssel större chans att samordna och styra de 27 medlemsländerna mot en gemensam, europeisk politik. Emmanuel Macron ansåg att tiden var mogen.

Frågan är om han hade rätt eller om han gjort EU en enorm björntjänst.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.