För tre år sedan antog deltagarländerna i FN:s konvention om biologisk mångfald ett nytt globalt ramverk.
Målet var att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och stoppa utrotningen av djur och växter till år 2030. Men exakt hur det skulle gå till var man inte överens om.
Efter att förhandlingarna strandat under COP16 i Colombia i höstas hölls ett extrainsatt möte i veckan vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations huvudkontor i Rom för att få klart detaljerna.
Strax innan midnatt natten till fredag meddelade deltagarländerna att man enats om en väg framåt för arbetet. Även länder som Ryssland och Kina som tidigare motarbetat avtalet valde att kompromissa.
Det skakiga omvärldsläget kan ha bidragit, säger Charlotta Sörqvist.
– Det var tydligt när vi kom i mål när flera länder lyfte att ”vi kan samarbeta och komma överens”. Det var också väldigt angeläget i EU-gruppen, att vi kunde visa att vi kunde samarbeta.
Så ska arbetet finansieras
För att lyckas med målen är länderna eniga om att samla in sammanlagt 200 miljarder dollar, varje år. Hur pengarna ska samlas har varit den svåra frågan.
– Beslutet innebär att vi har enats om hur vi gemensamt ska arbeta tillsammans med hur resurser från alla källor kan öka genom olika initiativ, säger Charlotta Sörqvist.
Man beslutade också att alla länders arbete och hur de levererar på ramverkets mål ska följas upp framöver genom en global uppföljningsrapport.
En miljon arter i riskzonen
Redan 1992 konstaterade FN att utrotningen av djur och växter var ett existentiellt hot för människan. Enligt Världsnaturfonden, WWF, hotas just nu en miljon arter av utrotning. Djur och växter uppges dö ut i en snabbare takt än vad vi tidigare har kunnat se.
Även om förhandlingarna blivit en seger för det internationella klimatsamarbetet är det mycket som återstår, säger SVT:s reporter Susan Ritzén som bevakat förhandlingarna.
– Nu handlar det dels om att länderna kan börja jobba med frågorna och det andra att det fortfarande saknas pengar. Så nu gäller det att steppa upp och skjuta till de pengar som krävs.
Nästa partsmöte kommer att hållas i Armenien 2026.
FN:S KONVENTION OM BIOLOGISK MÅNGFALD
FN:s konvention om biologisk mångfald är en av tre överenskommelser från FN:s miljökonferens i Rio 1992. De två andra är klimat och ökenspridning. Länderna som skrivit under dem möts regelbundet i så kallade partskonferenser, eller COP(Conference of the Parties).
Namnet COP används för alla konferenser, vilket kan vara förvirrande. Men i dag återupptas det 16:e mötet om biologisk mångfald, COP16, i Rom. Klimatkonventionens länder däremot ses varje år, inte vartannat. I år hålls därför de 30:e globala klimatförhandlingarna, COP30, i Brasilien i november.