Det finns en risk för islamistisk radikalisering i Mali, det menar Liisa Laakso som är senior forskare på Nordiska Afrikainstitutet och expert på världspolitik och demokratisering av Afrika. 

Just nu råder en internationell oro över att den demokratiska utvecklingen i Mali kan skadas och att de islamistiska krafterna i landet kommer få allt större makt. 

Islamismen växer sig starkare

Konflikter i de norra delarna av landet, till följd av arabiska våren, har gjort att islamistiska grupper har växt sig allt större och starkare. Det har lett till att både FN och Frankrike närvarar i regionen. Men Frankrikes president Emmanuel Macron hotar med att dra tillbaka sina trupper om utvecklingen i landet fortsätter mot islamistisk extremism.  

Finns det en risk för islamistisk radikalisering i Mali? 

- Ja. Den är redan närvarande, särskilt i de norra delarna av landet, säger Liisa Laakso.  

Landets politiska scen har länge kantats av statskupper, nu senast i måndags när landets president och premiärminister avsattes till förmån för översten Goita - som så sent som i augusti var delaktig i en annan militärkupp då dåvarande president Ibrahim Boubacar Keita avsattes. 

Regeringen riskerar att misslyckas

Liisa Laakso menar att närvaron av jihadistiska grupper, som Boko Haram som är aktiv i och runtom Mali, gör att regeringen riskerar att misslyckas med att stabilisera demokratin. 

– Jag skulle inte kalla Mali för en demokrati i nuläget, säger Liisa Laakso. 

Om Frankrikes styrkor lämnar Mali, vilket president Macron hotar med, kommer landets regering ha än mindre möjlighet att styra landet, menar Laakso. Militären har historiskt sett haft större makt än regeringen. Att landet är så pass geografiskt stort kan enligt forskaren vara bidragande till att regeringens makt och inflytande är så pass begränsad.  Landet har drabbats hårt av både ekonomiska kriser och coronapandemin vilket i sin tur har bidragit till den oroliga situationen.