Nedrustning av kärnvapen från Kalla kriget har avstannat. I kostsamma kärnvapenprogram moderniseras gamla kärnvapen och byggs om.

– Vi ser väldigt stora moderniseringsprogram. Världens nio kärnvapenländer tävlar i princip med varandra och det är en väldigt aggressiv retorik vi ser nu, säger Hans M. Kristensen, forskningschef vid Federal American Scientists, FAS.

I början av 2024 bestod världens kärnvapenarsenal av totalt 12 121 kärnstridsspetsar. Antalet avfyrningsklara stridsspetsar utplacerade i högsta operativa beredskapsläge ökar; 100 fler i början av 2024 jämfört med i början av 2023, enligt siffror publicerade av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Nedrustningsavtal löper ut

Ryssland och USA:s kärnvapen utgör tillsammans cirka 90 procent av hela världens kärnvapenarsenal. År 1972 skrevs det första avtalet om nedrustning mellan de två länderna, SALT 1, och har därefter förlängts och förnyats.

I början av oktober meddelade Rysslands president Vladimir Putin att avtalet inte kommer att förnyas efter att befintliga New START Treaty löper ut i februari 2026. I praktiken innebär det att utbyten av data, inspektioner på plats och validering mellan de två länderna kommer att upphöra.

– Det blir första gången sedan 1970-talet som det inte kommer att finnas några begränsningar på kärnvapen. Det bästa vi kan hoppas på är att USA och Ryssland når ett ”gentleman-avtal”. Det vill säga att parterna åtminstone enas om att inte överstiga den gräns som de hade kommit överens om i det senast giltiga avtalet, säger Hans M. Kristensen.

Hoppas på offentlig debatt

Stora beslut om vapen kan upplevas som långt ifrån den enskilda medborgaren men Federal American Scientists menar att offentlig debatt, ökad kännedom och insyn bland beslutsfattare och journalister kan avgöra i vilken riktning upprustningen av kärnvapen tar vägen.

– Transparens och fakta hos allmänheten är grundläggande. Under Kalla kriget gjordes otroliga förändringar. Med visionära ledare är det möjligt, säger Hans M. Kristensen.