Under Natos första presskonferens efter den ryska invasionen av Ukraina meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att försvarsalliansen nu aktiverar en försvarsplan för att förstärka medlemsländerna längst i öst.

– Det innebär att Nato nu övergår från att i första hand försöka lugna sina medlemmar om att de har alliansens stöd till att nu lägga tonvikt på att avskräcka Ryssland från att angripa Natos allierade, säger Robert Dalsjö och fortsätter:

– Det första man gör i det här läget är att aktivera Natos snabbinsatsstyrka, Very High Readiness Joint Task Force, (VJTF).

”Inte jättesnabbt”

Snabbstyrkan består av cirka 5000 soldater och leds av Frankrike, med stöd från Tyskland, Polen, Portugal och Spanien.

– Snabbstyrkan ska kunna börja röra sig österut inom om en vecka. Så det är inte några jättesnabba grejer. Men det är snabbt med Natomått, säger Dalsjö.

Förbanden ska först aktiveras i sina garnisoner, som till exempel kan vara Storbritannien eller Frankrike.

– Många i Sverige tror att Nato är en blänkande krigsmaskin som väntar på att man ska trycka på knappen. Så är det inte. Det är en allians av trettio demokratier som ska komma överens.

Ovanligt med försvarsplan

Det är ovanligt att Nato aktiverar sin försvarsplan men det har hänt förut. Under Gulfkriget 1990 aktiverade man delar av försvarsplanen för att förstärka Turkiet.

Ukraina är inte medlem i Nato och försvarsalliansen har varit tydliga med att organisationen inte kommer att skicka militär till landet. Det står dock Nato-länderna fritt att själva bidra med insatser. Bland annat Estland, Lettland och Litauen har i ett gemensamt beslutat om att skicka militärt stöd till Ukraina.

Ett digital Nato-möte med representanter från medlemsländerna planerat till fredag. Även Sverige och Finland är inbjudna.