I dag meddelade chefen för den ryska säkerhetstjänsten FSB officiellt att det var en bomb som exploderade ombord på flygplanet från Sharm el-Sheikh till Sankt Petersburg. Reaktionerna är både upprördhet och att det var ett väntat besked.
Ända sedan ryska myndigheter stoppade fortsatta semesterresor till Sharm el-Sheikh har det kunnat anas att de vetat mer än de sagt och det var nog inte så många som blev riktigt förvånade över beskedet i dag. Samtidigt är känslorna upprörda: ”Så förfärligt, så fruktansvärt.”
Anledning att ta det på allvar
Eftersom uppgifterna kommer från FSB, den ryska säkerhetstjänsten, och inte från en helt offentliggjord utredning är det svårt att värdera dem. Men eftersom de ligger i linje med vad bland annat brittiska underrättelseuppgifter tidigare talat för, så finns det stor anledning att ta dem på allvar.
Nu finns en förväntan på att slå tillbaka. Frågan är bara hur och tillsammans med vem.
Direkt efter terrorattentaten i Paris gick både Rysslands president Vladimir Putin och premiärminister Dimitrij Medvedev ut och sa att det krävs en enad kamp mot terrorismen. De föreslog att länderna i väst skulle sluta upp bakom Ryssland i denna kamp, att väst skulle lära av sina misstag i att stödja fel grupper i Syrien och enas med Ryssland i kampen mot terrorn.
Diplomatisk offensiv
Redan efter att Syriens president Bashar al-Assad besökte Moskva i slutet av oktober har man kunnat se en rysk diplomatisk offensiv när det gäller Syriens framtid. Tongångarna efter helgens möte i Wien där en rad världsledare diskuterade en handlingsplan för Syrien var också positiva.
Samtidigt finns det djupgående olösta konflikter mellan väst och Ryssland som man antingen måste lösa eller åtminstone tillfälligt glömma för att det ska kunna ske någon verklig gemensam insats mot IS. Det gäller inte bara Bashar al-Assads framtida roll i Syrien, utan kanske framförallt kriget i Ukraina och den ryska annekteringen av Krim. En konflikt som lett till långtgående ekonomiska sanktioner och embargon mellan Ryssland och västvärlden.
En gemensam insats med väst och Ryssland skulle här kunna tolkas som ett internationellt erkännande av den ryska utrikespolitiken.
Stor rädsla för terrorism
I Ryssland finns också en farhåga för att en utökad operation i Mellanöstern ska dabba ryssar på hemmaplan. Det finns en stor rädsla för islamistisk terrorism. Det sker regelbundet terrorattentat, i första hand i de södra delarna av landet i delrepublikerna Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien. Men också på andra håll i landet. Den senaste tiden har antalet attentat inom landet minskat. En förklaringen till det är att 2.400 ryska medborgare, enligt officiella siffror, lämnat landet för att strida för IS i Irak och Syrien. Oron handlar om vad de är kapabla till om de återvänder hem.
När det gäller den inhemska islamistiska terrorismen har myndigheterna tagit i hårt. För hårt enligt vissa människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch. Kampen mot terrorn in Ryssland har drabbat oskyldiga och lett till att fler människor radikaliserats, menar kritikerna.
När nu förväntan finns på ett hårt slag tillbaka, ensam eller tillsammans med länder i väst kvarstår också frågan hur det ska gå till. Även innan dagens besked fanns ett stort stöd för bombningarna i Syrien, men det finns samtidigt en stor skepsis till en utökad insats med en markoffensiv.
Fler flyganfall
Putins besked är att det ska bli fler flyganfall, men han säger också att specialstyrkor ska hitta de skyldiga var de än befinner sig på jorden. Trots kraven på hämnd är det nog ändå något som får många att tänka på kriget i Afghanistan där sovjetiska soldater stred under tio år och då många familjer fick sina döda anhöriga hemskickade i zinkkistor.
I väntan på att vi vet precis vad Vladimir Putin har i tankarna kan vi räkna med höjd säkerhet inom landet och hårdare tag mot missänkta terrorister i Ryssland. Både skyldiga och oskyldiga.