Vad är superbakterier?

– Multiresistenta bakterier kallas lite populistiskt för superbakterier. Till dem hör till exempel MRSA, ESBL, VRE och PNSP. De här bakterierna står emot i princip alla typer av antibiotika, de överlever behandlingen och kan då föröka sig.   

– Normalt, om du är frisk, hålls bakterierna i schack av immunförsvaret och den naturliga tarmfloran. Men om du blir sjuk kan en banal infektion bli dödlig. 

Kan jag vara drabbad?

– Många svenskar bär på de multiresistenta bakterierna utan att bli sjuka, det är först när man blir sjuk av någon annan anledning som de blir ett problem. 80-90 procent av de som kommer hem från Indien har ESBL-bakterier i tarmen. Man får i sig dem via mat och vatten.

Hur får man dem?

– Bakterier känner inga landsgränser utan de följer med oss och med livsmedel. Ofta är det en lång kedja av händelser och svårt att hitta själva smittkällan. Men risken att bli smittad är störst i de miljöer där man använder mycket antibiotika. Av de femhundra tusen ton antibiotika som konsumeras på jorden varje år går en tredjedel till mänskliga bekymmer, de resterande två tredjedelarna används i djuruppfödning. Som i odlingarna av fisken pangasius i Vietnam, jätteräkor i Thailand eller kyckling i Indien. Om jag till exempel äter jätteräkor med lite dåligt sköljd sallad och får ett öppet sår på foten kan jag föra smittan vidare. Undvik, om möjligt, sjukhusmiljöer utomlands.

Hur skyddar jag mig?

– Ha alltid god hygien. Ta med handsprit på resan. Drick inte kranvatten utomlands, inte ens borsta tänderna i det. Om du blir sjuk utomlands, köp ingen egen antibiotikakur, utan bara det som är ordinerat av läkare. Och ta hela kuren. Ät mindre kött. För din egen skull och för att minska antibiotikabelastningen i miljön.

Vågar man inte resa längre?

– Jo, men man ska vara försiktig. De största utbrotten just nu är i Indien och Pakistan. Men bakterierna är också ett stort problem kring Medelhavet; i Spanien, Italien och Grekland. Och spridningen globalt är snabbare än någonsin. De multiresistenta bakterierna har exploderat de senaste tio åren.

Jag har varit i Indien/Egypten/Thailand på resa, bör jag kolla om jag bär på bakterierna ?

– Nej, om du varit i exempelvis Indien hittar man ESBL hos dig. Den försvinner troligen efter ett tag.  En del har dem kvar lång tid, varför vet man inte. Men man ska bara testa sig om blir sjuk och då ska man berätta för vården var man varit på resa någonstans och om man sökt vård där. 

Hur allvarligt är det här?

– Det är ett stort globalt problem i dag, ett svenskt problem imorgon. För våra barn och barnbarn ser det inte bra ut. Jag brukar kalla antibiotikaresistensen för den tysta pandemin. En pandemi tänker vi en snabb utveckling, men den här smyger sig långsamt på oss.

Finns det någon ny antibiotika på gång mot superbakterierna?

– Tyvärr ingen i sikte. Det kommer ta minst femton år. Det här är inte en fråga som har prioriterats i forskningen. Nu har de kniven mot strupen. Antibiotikaresistens skulle verkligen behöva komma upp på världens agendor som hiv och aids gjorde. Lyckan då var ju att några kändisar gick ut och berättade. Det skulle behövas i den här frågan också. Frågan om antibiotikaresistens är stigmatiserad och på många sätt är vi lika primitiva som under digerdöden!