Under sommaren chockades världen av rekordhöga temperaturer. I maj uppmättes 49 grader i Indien och rekordhöga 47 grader i Portugal.
Extremhettan har återupplivat en global debatt om hur vi kan skydda jordens befolkning från de ökande gradantalen – och stoppa utvecklingen. Men temperaturen på hustermometern visar inte hela bilden när det kommer till hur människor påverkas av värmen.
En stor del av hur vi uppfattar värme avgörs av den för många okända våttemperaturen, så kallad ”killer heat”.
Den fuktiga döden
Våttemperatur kombinerar torrtemperatur; som vi ser på termometern; med andelen fukt i luften.
– När det är varmt så kyler kroppen sig genom att svettas, men om luftfuktigheten är hög kan inte kroppen svettas lika mycket och därmed inte kyla ner sig, säger klimatforskaren Lina Eklund.
Enligt tidigare forskning skulle en frisk person överleva i sex timmar vid 35 grader. Nya studier från Purdues universitet visar dock att smärtgränsen kan vara ännu lägre än befarat och att människors hälsa hotas allvarligt redan vid 31,5 grader.
Mellanöstern obeboeligt till sekelskiftet
Mellan 1979 till 2017 har antalet gånger en våttemperatur uppmätts till 30 grader fördubblats. Vid Persiska viken har temperaturen nått 35 grader nio gånger – dock endast under några få timmar.
Enligt simuleringar från MIT kommer fortsatta utsläpp av växthusgaser göra stora delar av Mellanöstern helt obeboeligt till sekelskiftet.
– Områden där man har nära till vatten och höga temperaturer, som exempelvis områden runt Persiska viken, är särskilt utsatta. Men temperaturerna kommer ju öka i hela världen, säger Eklund.
Ekonomiska resurser en förutsättning för migration
Vilken typ av klimatmigration vi kan förvänta oss vid sekelskiftet är dock svårt att föruspå. Lina Eklund menar att det påverkas av en mängd olika faktorer så som socioekonomisk utsatthet och hur människor svarar över tid på torka och översvämningar.
– Rika människor har bättre förutsättning att anpassa sig än fattiga. Kring just Persiska viken bor många migrantarbetare i områden som inte har klimatanpassade bostäder, de kommer att lida mest när temperaturerna stiger, säger hon.
Se Lina Eklund förklara hur den ökade våttemperatur kan påverka klimatmigrering i videon ovan.
Så mäter man våttemperatur
Våttemperatur är den lägsta temperatur som kan nås genom så kallad avdunstningskylning. Så här mäts den:
- Våttemperaturen kan mätas med en termometer vars känselkropp är inbäddad i en våt duk eller något liknande föremål.
- Den inbäddade känselkroppen utsätts sedan för drag och skyddas mot strålningsutbyte från omgivningen.
- När detta händer kyls termometern vattnet som avdunstar. I princip kan också en annan vätska än vatten komma ifråga, men oftast är det underförstått att färskvatten avses.
