Oppositionsledaren Juan Guaidó utropade sig under onsdagen till tillfällig president i Venezuela i väntan på ett nyval. Bara minuter senare erkände Donald Trump detta i ett uttalande. Sittande president Maduro svarade med att meddela att han bryter alla diplomatiska band med USA och gav amerikanska diplomater 72 timmar på sig att lämna landet. Och kort senare meddelade USA att de kommer behålla sina diplomater i landet oavsett vad Maduro tycker.
– USA behåller sina diplomatiska kontakter med Venezuela och kommer ha dem genom den tillfällige presidenten Guaidós regering, som också har bjudit in oss för att stanna i Venezuela, sade Mike Pompeo, USA:s utrikesminister, under natten till torsdagen svensk tid.
Han fortsatte:
– USA ser inte Maduros regim som Venezuelas regering. I och med det anser vi inte heller att president Nicolás Maduro har någon laglig rätt att bryta diplomatiska band.
Landsomspännande protester
Allt det här skedde samtidigt som våldsamma protester föregick på gatorna. Åtminstone sju personer dog under protesterna på onsdagen. Enligt den icke-statliga organisationen Observatorio Venezolano de Conflictividad Social är det så många som 26 döda under de senaste två dagarna.
Den kritiserade socialistiska presidenten Nicolás Maduro svors nyligen in för en ny mandatperiod, trots hårda internationella krav på hans avgång. 17 latinamerikanska regeringar, USA och Kanada har motsatt sig legitimiteten i hans andra mandatperiod.
Oppositionen anklagar presidenten för att ha tillskansat sig makten med falska medel. Tigran Feiler, SVT:s korrespondent i Sydamerika, menar att protesterna är ett försök från oppositionens sida att både visa sina politiska muskler och förmedla att det finns internationellt stöd för att få bort Maduro från makten.
– Efter sammandrabbningarna 2017 har oppositionen varit splittrad och demoraliserad, men nu är det tydligt att man har samlats kring ett gemensamt initiativ, säger han.
Under de våldsamma protesterna 2017 dog minst 120 människor.
Nästan hela Latinamerika är emot Maduro
Nicolás Maduro, som är socialistledaren Hugo Chavez efterträdare, fortsätter däremot ha stark kontroll över landet. Militären står på hans sida och domstolarna som nyligen tog makten ifrån kongressen efter att oppositionen vunnit valet. Även landets mäktiga statliga oljebolag ställde sig bakom Maduro så sent som under onsdagen.
Bland andra länder är däremot stödet mindre. De flesta länderna i närheten ställer sig bakom Guadió, däribland Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Guatemala, Honduras, Panama, Paraguay och Peru. Kuba och Bolivia fortsätter däremot backa Maduro. Och Mexiko, med nyvalde Andres Manuel Lopez Obrador som president, har tagit tillbaka landets tidigare motstånd mot honom – men uttrycker det i stället som att landet inte tänker välja sida.
Tigran Feiler menar att anledningen till att demonstrationerna sker nu är en kombination av ett växande internationellt tryck utifrån och den interna frustration över bristen på grundläggande förnödenheter som genomsyrar landet. Men samtidigt har högerpartier gått framåt i Latinamerika på senare år och bland annat Brazilien, Colombia och Argentina har ställt sig på oppositionsledaren Juan Guaidós sida.
Står inte utan stöd
Under torsdagen uttryckte Venezuelas försvarsminister Vladimir Padrino sitt stöd för Maduro. I ett tv-sänt uttalande säger han att militären aldrig kommer acceptera en ledare som de tvingats på. Han menar att hans soldater inte skulle visa sig ovärdiga om de inte klarar av att försvara vad han menar är en del av landets grundlag.
Även den ryska presidenten Vladimir Putin har uttryckt sitt stöd för Maduro. Enligt ett uttalande från Kremlin har Putin stöttat Maduro via ett telefonsamtal.
Tappar stöd bland arbetarklassen
Polisen har använt tårgas mot demonstranterna i flera områden. Enligt polis och människorättsorganisationer har minst fyra personer dödats i samband med protesterna. En 16-årig flicka har skjutits ihjäl i landets huvudstad Caracas och ytterligare tre personer har enligt polisen omkommit i staden Bolivar, skriver AFP.
Enligt Reuters ser Nicolás Maduro, till skillnad från sin föregångare Hugo Chavez, nu dessutom ut att tappa stöd bland arbetarklassen. Oppositonen har tidigare bara haft stöd av medel- och överklassen. Men på senare tid har protesterna mot Maduro även brutit ut i arbetarklasskvarter och i slummen.