Den kontroversiella ”agentlagen” klubbades igenom redan i mitten av maj, men president Salomé Zurabisjvili lade därefter in sitt veto mot förslaget.

På tisdagen körde parlamentet som väntat över vetot med 84 röster mot 4, och klubbade i praktiken igenom den nya lagen.

Protesterna utanför det georgiska parlamentet pågår även under tisdagen. På måndagen körde ett utskott i parlamentet över president Salomé Zurabisjvilis veto i frågan, vilket banat väg för dagens omröstning i parlamentet.

Liknar rysk lag

Lagen i fråga har väckt starka känslor i Georgien, där kritiker kallar den för den ”ryska lagen”, eftersom den mer eller mindre är en kopia av en rysk lag.

I praktiken innebär den att organisationer och medier som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden.

– Det ger obehagliga associationer för väldigt många georgier som vill att Georgien ska närma sig EU och inte Ryssland, som det verkar som att regeringspartiet Georgisk dröm vill, säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström, på plats i Tbilisi.

Kan hindra EU-medlemskap

Demonstranter menar att lagen är ett avsiktligt försök av regeringspartiet Georgisk dröm att stoppa Georgiens försök att bli EU-medlem.

Georgien ansökte om medlemskap i EU kort efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och fick bekräftad kandidatstatus i slutet av förra året, men den nya lagstiftningen får antas gå helt på tvärs med flera helt grundläggande kriterier för att landet någon gång ska kunna bli fullvärdig medlem.

USA har redan meddelat att man inför sanktioner mot ledande politiker i Georgien som svar på ”agentlagen”. Även inom EU diskuteras åtgärder.

Både Europarådet och EU har uppmanat det georgiska regeringspartiet Georgisk dröm att dra tillbaka eller åtminstone ändra lagen.