Poeten och folksångaren Adim Abdurreheim Heyit är den i dag mest kände uttolkaren av uigurisk historia och kultur. Han greps redan 2010 och sedan dess är uppgifterna om honom dunkla.
Men den 9 februari spreds nyheten att Abdurreheim efter svår tortyr avlidit i fängelset. Och i lördags fördömde turkiska utrikesdepartementet Kina för massinterneringarna av de turkisktalande muslimska uigurerna och för Abdurreheims död.
Kina kallade anklagelserna absurda och i går släppte det statskontrollerade China Radio International en video med Abdurreheim.
Propagandaseger för Kina
I videon, som påstås vara inspelad 10 februari, säger poeten att han utreds för brott, att han mår bra och inte utsatts för några övergrepp. Även om det är oklart var och när videon spelats in, sågs ändå publiceringen som en propagandavinst för Kina och som pinsam för Turkiet.
Men propagandavinsten blev kortvarig. Efter sekvensen med den fängslade poeten skapades twittertråden #MeTooUyghur. Där berättar uigurer i exil om sina försvunna vänner och familjer.
Genom uiguren Halmurat Harri Uyghur, som flytt Kina och nu lever i exil i Finland, vittnar anonyma uigurer över hela världen om sin oro för sina försvunna familjemedlemmar och vänner.
”Var är min kusin Ehsan Eli”, skriver en ung uigurisk kvinna.
”Visa att han är i livet!”
@mewlude1 skriver under ett foto av en kvinna: ”Visa en video på min syster och andra uigurer som lider eller har dödats i era koncentrationsläger och fängelser! Jag kräver att Kinas regering ger ett klart besked om var min syster befinner sig!”
”Visa video på min mamma också”
Babur Jalalidin skriver: ”Våra föräldrar Adbuqadir Jalalidin och Jemile Saqi har varit fängslade sedan januari 2018. Vi är oroliga för dem. Jag och min syster ber den kinesiska regeringen att visa en video på dem som de gjorde med Abdurreheim.”
Och Yultuz Tashmemet skriver, med en bild på sin mamma: ”Precis som ni gjorde med den kände sångaren Abdurreheim Heyit, visa en video på min mamma också! Hon har varit försvunnen i mer än ett år! Visa att hon fortfarande är i livet!”
Kina har länge förnekat att det finns några läger överhuvudtaget. Men förra året bekräftade kommunistpartiet att myndigheterna i Xinjiang byggt ett okänt antal så kallade omskolningsläger.
I lägren ska de intagna lära sig mandarin, kinesisk historia och kultur och de muslimska uigurerna ska helst också avsäga sig islam. Omskolningslägren är, säger kineserna, ett led i kriget mot terrorismen.
Men enligt uigurerna är omskolningslägren rena interneringsläger där hundratusentals turkisktalande muslimer spärras in bakom taggtrådsklädda murar och staket utan åtal, domstolsprövning eller tidsbestämda straff.
Bedömningen: Cirka 1 200 läger
Deras enda brott, säger uigurerna, är att de talar fel språk, tillbeder fel Gud och lever i en kultur som är främmande för Kinas majoritetsbefolkning, Han-kineserna.
FN bedömer att omkring en miljon turkisktalande muslimer i dag sitter i olika läger i Xinjiangprovinsen. Enligt den tyske uigurexperten Adrian Zenz finns i dag omkring 1 200 läger i nordvästra Kina.