Valresultatet har hittills blivit ungefär som opinionsmätningarna förutspådde – mycket jämnt i vågmästarstaterna. Kamala Harris och Donald Trump har båda vunnit i samma delstater deras partier vann förra valet 2020.

När en kandidat når 270 elektorsröster kommer den utses till vinnare av valet och bli USA:s nästa president. Det kan dock dröja tills dess.

Det brukar finnas ett färdigt resultat på valnatten i USA, vilket motsvarar tidig morgon här i Sverige.

Eftersom valet ser ut att bli mycket jämnt kan det dock ta längre tid än så. 2020 tog det fyra dagar innan det fanns ett resultat. Riktigt så lång tid kanske det inte tar den här gången, men blir det mycket jämnt kan det i vissa fall krävas omräkningar i vissa delstater. Sker det i en vågmästarstat kan det färdiga valresultatet dröja.

I de flesta delstater brukar en majoritet av befolkningen alltid rösta på samma parti – därför går det ofta att förutspå vilken kandidat som kommer vinna i vilken delstat. Till exempel brukar Kalifornien och Vermont rösta på Demokraterna, medan Texas och Alabama nästan alltid röstar republikanskt.

En ”swing state”, eller en vågmästarstat som det kallas på svenska, är en delstat där resultatet brukar bli mycket jämnt och där det vinnande partiet inte är givet på förhand.

”Swing states” avgör ofta valet om inte någon av kandidaterna vinner en jordskredsseger. Inför höstens val räknas sju delstater som ”swing states”: Arizona, Georgia, Nevada, Michigan, Wisconsin, Pennsylvania och North Carolina.

Enligt AP:s stora valundersökning, som baseras på över 110 000 väljare, var ekonomin den viktigaste valfrågan.

Det uppgav ungefär 4 av 10 av de amerikanska väljarna. Samtidigt var också demokratin en viktig fråga – hälften av väljarna säger att demokratins framtid var den viktigaste anledningen till att de röstade.

Ungefär 20 procent tyckte att migrationen var den viktigaste valfrågan och 10 procent tyckte att abort var det.

SVT har flera team på plats i USA:

Fouad Youcefi, USA-korrespondent, med fotograf Ronald Verhoeven

Stefan Åsberg, utrikesreporter, med fotograf Marco Nilsson

Sofia Yohannes, utrikesreporter, med fotograf Cornelia Schauermann

Tigran Feiler, utrikesreporter

Lizette Edfeldt, programledare och reporter Lilla Aktuellt, med fotograf Åsa Wendel

Sebastian Strandberg, reporter SVT Nyheter

Vart fjärde år är det presidentval i USA. En kandidat kan ställa upp hur många gånger som helst – men får bara sitta två mandatperioder under sin livstid, alltså sammanlagt åtta år.

Presidentkandidaterna nomineras av sina partier och brukar röstas fram i primärval, som äger rum runt sex till nio månader före valet. På partiernas konvent, som brukar hållas under sommaren, väljs nästan alltid den kandidat som vunnit primärvalen formellt till presidentkandidat.

I samband med presidentvalet är det också val till kongressen.

Hur avgörs det?

Presidentvalet i USA avgörs av hur många elektorsröster en kandidat får – därmed kan den kandidat som får flest röster ändå förlora valet. Så blev det till exempel i valet 2016 när Hillary Clinton förlorade mot Donald Trump – trots att hon fick nästan tre miljoner fler röster.

Alla 50 delstater har ett bestämt antal elektorsröster baserat på folkmängd. Kalifornien har flest, 54 stycken, medan sju delstater bara har tre var. Den kandidat som får flest röster i delstaten vinner alla elektorsröster där enligt principen ”vinnaren tar allt”.

För att vinna presidentvalet krävs 270 elektorsröster – vilket är en majoritet av de 538 som finns.

De senaste nyheterna från valet i USA hittar du alltid i liverapporten.

22.00-10.00: Valvakan

Sänds i SVT Play samt i SVT2. Från klockan 06.00 går sändningen över till SVT1.

Vår USA-korrespondent Fouad Youcefi finns på plats i Washington DC där han med valskärmen ger en unik inblick i hur USA röstar. Dessutom rapporterar våra utsända från de viktigaste delstaterna. I studion samlas experter och gäster. Programledare: Cecilia Gralde, Alexander Letic, Karin Magnusson och Pelle Nilsson.

Den 20 januari ska den nyvalda presidenten sväras in.

En elektor är en utsedd person som är med i en formell omröstning om vem som ska bli president. Elektorn ska rösta på den kandidat som delstaten hen tillhör har röstat fram, även om det har hänt att enskilda elektorer gått emot folkets röst. Det har dock aldrig ändrat utgången i ett val.

Kongressen är USA:s högsta lagstiftande organ. Den består av två kamrar: representanthuset och senaten.

Representanthuset och senaten kan ha en annan politisk majoritet än Vita huset. Det betyder exempelvis att presidenten kan vara demokrat medan senaten är republikansk. En sittande president som har en kongress emot sig har svårt att få igenom sin politik.

Vad är representanthuset?

I representanthuset sitter 435 ledamöter. De största delstaterna har flest platser och vice versa. Val till representanthuset sker vartannat år i november.

Representanthusets ledamöter stiftar lagar tillsammans med senaten och har rätt att väcka åtal om riksrätt mot en sittande president. För närvarande har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset.

Vad är senaten?

Senaten består av 100 ledamöter och varje delstat väljer två senatorer. Senatorerna sitter i sex år och en tredjedel av församlingen väljs om vartannat år. I november röstar man om 34 av platserna.

Senaten godkänner bland annat presidentens förslag på ministrar i regeringen och domare i Högsta domstolen. Den har även en mer dömande makt än representanthuset. Demokraterna har just nu makten i senaten – en knapp majoritet med stöd av några oberoende ledamöter.

Vem är Kamala Harris?

Kamala Harris, född 1964, är vicepresident i USA sedan 2021 under sittande president Joe Biden. Hon valdes till Demokraternas kandidat när Biden hoppade av presidentvalskampanjen i juli. Innan Harris blev vicepresident var hon senator för Kalifornien. Hon är utbildad jurist och har arbetat som både distriktsåklagare och innehaft Kaliforniens högsta juridiska ämbete (attorney general).

Vem är Donald Trump?
Donald Trump, född 1946, var USA:s president åren 2017–2021. Han kandiderade även i det senaste valet för Republikanerna men förlorade då mot Joe Biden. Innan Trump gav sig in i politiken var han affärsman och verkade framför allt inom fastighetsbranschen. Han hade också hunnit göra sig ett namn i tv-världen då han innan han blev president var programledare och domare i realityprogrammet ”The Apprentice”.

Vem är Tim Walz?

Demokraternas Tim Walz, född 1964, är guvernör i delstaten Minnesota sedan 2019. Han har tidigare arbetat inom militären och som geografilärare.

Vem är JD Vance?

Republikanernas JD Vance, född 1984, är Ohios senator sedan 2023. Han är utbildad jurist och har skrivit en uppmärksammad bok, ”Hillbilly Elegy”, som handlar om hans uppväxt i Appalacherna i östra USA.

Republikanerna och Demokraterna är de två överlägset största partierna i USA. Ingen president i modern tid har någonsin suttit vid makten utan att tillhöra något av de två partierna.

Vilka är Republikanerna?

Republikanerna bildades 1854 och kallas ofta för GOP, ”Grand Old Party”. Det är ett konservativt parti som historiskt varit för lägre skatter, strängare abortförbud och friare vapenlagar. Kända republikanska presidenter är bland annat Abraham Lincoln, Ronald Reagan och George W Bush.

Partiet illustreras med röd färg och har en elefant som symbol. Republikanerna är särskilt populärt i södra USA och i Mellanvästern, och demografiskt sett bland vita, kristna och landsbygdsbor.

Vilka är Demokraterna?

Demokraterna grundades 1828 och illustreras med blå färg, med en åsna som symboldjur. Det är ett socialliberalt parti som befinner sig ungefär i mitten på den politiska skalan. Demokraterna förespråkar högre skatter för framför allt de rika. Andra viktiga frågor är hbtqi-rättigheter och striktare vapenlagar.

Kända presidenter som tillhört partiet är Barack Obama, John F. Kennedy och Bill Clinton. Unga, storstadsbor och etniska minoriteter tenderar ofta att rösta på Demokraterna.

Det finns ingen kandidat utöver Harris eller Trump som har en reell chans att vinna valet, eller ens vinna en delstat. Den amerikan som ändå vill rösta på någon annan kan välja mellan till exempel De Grönas Jill Stein, Chase Oliver för Libertarianska partiet eller Cornel West som inte tillhör något parti.

USA:s president anses ofta vara världens mäktigaste person. Han eller hon har ett stort inflytande över den globala agendan vilket påverkar oss i Sverige. Framför allt presidentens politik på utrikes- och säkerhetsområdet kan få konsekvenser för Sverige.