När coronapandemin slog till med full kraft mot Brasilien i april var det många som såg början på slutet för exmilitären Bolsonaro. Presidenten avfärdade riskerna med covid-19, han bråkade med hälsoministrar och guvernörer som ville se kraftfulla åtgärder för social distansering och Bolsonaro försökte kontrollera polis och rättsväsende som inlett processer mot hans egna söner.
Skandalerna som avlöste varandra gjorde att Bolsonaro tappade i stöd. Dödstalen steg snabbt och presidentens ord om att coronaviruset bara var en liten förkylning ekade allt tommare. Även bland Bolsonaros anhängare växte missnöjet med hur regeringen hanterade pandemin – inte minst inom den välutbildade medelklassen som retade sig på att presidenten gång på gång ifrågasatte och gick emot vedertagna vetenskapliga sanningar.
Ökat stöd från fattiga
Men i de fattigare samhällsskikten fanns en större förståelse för Bolsonaros argument att åtgärder för social distansering riskerar att skada ekonomi och jobb allt för mycket och på så sätt göra större skada än själva covid-19 – ”medicinen får inte vara värre än sjukdomen”, med presidentens egna ord. Och stödet för Bolsonaro ökade framförallt efter att regeringen rullat ut ett ambitiöst stödprogram till fattiga familjer med kontantutbetalningar som nått 67 miljoner brasilianare.
Bolsonaro har under pandemin byggt vidare på och utvidgat de bidragssystem som utformades av vänsterpresidenten Lula da Silva. Vissa menar till och med att Bolsonaro försöker kopiera Lulas framgångsrecept – expresidenten är fortfarande mycket populär i stora delar av befolkningen. Och på framsidorna av brasilianska veckomagasin syns nu ironiska fotomontage och skämtteckningar där Bolsonaro utmålas som vänsterikonen Lula.
Har Bolsonaro blivit vänster?
Innebär då den här satsningen på ekonomiska bidrag till de fattigaste i samhället att Bolsonaro blivit vänster? Nej, så enkelt är det självklart inte. Men det är ett vägval som ger signaler om hur presidenten kan tänkas utforma sin återvalskampanj. Och det är en politisk inriktning som redan avslöjat sprickor i Bolsonaros bräckliga koalition.
Opinionsundersökningar visar tydligt hur Bolsonaro tappat popularitet i de mer välbärgade delarna av samhället men vunnit stöd i ekonomiskt eftersatta områden. Och bland de företagare och investerare som stöttat Bolsonaro med hopp om en stramare ekonomisk politik växer nu oron för att bidragssystemen ska undergräva budgetbalansen och spräcka utgiftstaket.
En skicklig politisk spelare
De nya spänningarna syns även inom regeringen – inte minst genom presidentens infekterade relation med finansministern och marknadsliberalen Paulo Guedes. Hur ska då Bolsonaro lyckas hålla ihop sin allians med sikte på presidentvalet om två år? Mycket tyder på att strategin kommer bli en mix av värdekonservatism i moralfrågor för att blidka den inflytelserika och växande frikyrkliga basen samt ekonomisk stödprogram till fattiga grupper som drabbats hårt av coronakrisen.
Stora delar av näringslivet kommer att gnissla tänder men med stor sannolikhet ändå stödja Bolsonaro mot en möjlig utmanare på vänsterkanten. Det kan framstå som ett högt spel och en svår balansakt för presidenten. Men Bolsonaro har visat sig vara en långt skickligare politisk spelare än de flesta trodde – att han nu tycks gå stärkt ur krisåret 2020 visar det med all önskvärd tydlighet.