– Ja, jag känner till skulden, säger Pak Yun Sik, sektionschef vid nordkoreanska utrikesministeriet, till SVT:s Asienkorrespondent Susan Ritzén i en exklusiv intervju i Pyongyang i Nordkorea.
Volvobilarna som i dag är över 40 år gamla, och ännu i hög grad rullar i Nordkorea, kan ses som ett kvitto på bilar som håller länge. Men de här 1.000 Volvo 144 som beställdes 1974 utgör en del av en helt annan historia. Den om Sveriges största fordran på ett enskilt land.
– Fordran var ursprungligen på 600 miljoner kronor, och från en rad företag. Den mest omtalade affären var Volvobilarna, andra exportörer var Atlas Copco, Asea, Kockums, Alfa Laval och flera småföretag, säger Carina Kampe på Exportkreditnämnden.
Förhoppning om goda affärer
När Koreakrigets tog slut 1953 så växte förhoppningarna bland svenska företag om att det fanns pengar att tjäna på affärer med Nordkorea. Sverige erkände i april 1973, som första västerländska land, folkrepubliken Nordkorea.
Varor beställdes och levererades, men några pengar kom inte. Fast den stora skulden kom mot alla odds att leda till att Sverige och Nordkorea fick en viktig relation med varandra. Företagen som aldrig fick betalt pressade nämligen Sveriges regering att agera, och det ledde så småningom till att vi som första västerländska land upprättade en ambassad i Pyongyang.
LÄS MER: Se SVT:s unika bilder inifrån Nordkorea
Fast någon betalning av den växande skulden kom aldrig.
– Nordkorea betalar inte sina skulder till fordringsägare över hela världen, säger Carina Kampe på Exportkreditnämnden.
Vad gör ni för att få tillbaka pengarna?
– Exportkreditnämnden upprättade ett avtal med Nordkorea där skulden fastställdes. Två gånger om året aviserar nämnden om betalning under avtalet. För det mesta får vi ingen respons.
Kommer ni att få tillbaka pengarna?
– Det är utgångspunkten, säger Carina Kampe.
”Ekonomin går mycket bättre”
Men frågan är hur det blir med den saken. När SVT till sist får en intervju med sektionschefen för Skandinavien vid Nordkoreas utrikesministerium i Pyongyang skruvar han på sig inför frågan.
Han förklarar att situationen i Nordkorea under den tiden var mycket svår. Ekonomin lyfte inte som förväntat och under flera decennier var landets ekonomi i botten. Under 90-talet svalt stora delar av landets befolkning. Men nu ser läget annorlunda ut, betonar Pak Yun Sik.
– Ekonomin går mycket bättre, och vi välkomnar samarbete med Sverige på många fler områden, säger Pak Yun Sik.
Kommer Sverige att få betalt?
– Jag tror att om vi har ett närmare samarbete med varandra på de ekonomiska och kulturella områdena, så måste problemen säkert kunna lösa sig i framtiden, säger säger Pak Yun Sik, chef vid nordkoreanska utrikesministeriet till SVT.