Samtliga 193 länder och områden som är representerade i FN ska bindas till avtalet som nu ska börja förhandlas och vara på plats till 2024.
Målet är få bukt med alla sorters plastskräp. Inte bara vattenflaskor och sugrör som flyter runt i världens hav, utan även mikroplaster.
Ett vägskäl
”Vi står vid ett historiskt vägskäl där ambitiösa beslut som tas i dag kan förhindra att plastföroreningar leder till en kollaps av våra ekosystem. Genom att utveckla ett rättsligt bindande globalt plastavtal banar våra världsledare vägen för en renare och bättre framtid för både människan och planeten”, säger Gustaf Lind, generalsekreterare vid Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Det finns inga detaljer om vad avtalet ska innehålla än, endast ett ramverk. Och ramverket sträcker sig över plastprodukternas hela livscykel – från hur de produceras till hur de hanteras när det slängs. Plast tillverkas bland annat med hjälp av olja och gas.
Stöd till länder
Inger Näslund, senior havsexpert vid WWF, hyllar det som ”en av de mest ambitiösa åtgärderna för miljön” sedan 1989 års beslut att fasa ut ämnen som bröt ned ozonlagret.
”Det är ett stort steg framåt och kommer efter fyra års kampanjarbete av WWF och många andra”, säger Inger Näslund.
Avtalet kan innehålla både rättsligt bindande och frivilla klausuler och ska komma med målsättningar på en global skala. Ekonomiskt stöd till fattigare länder, för att få hjälp att nå målen, är också på bordet.
Fakta: Plastutsläpp i världen
Produktionen av plast ökar i en snabbare takt än något annat material i världen. Länderna som producerar mest plast är Kina och USA.
Den årliga plastkonsumtionen beräknas öka från omkring 300 miljoner ton i dagsläget till 600 miljoner ton år 2040.
Endast tio procent av all plast återvinns, resten hamnar på soptippen eller i havet. Elva ton plast dumpas i havet varje år. Enligt Världsnaturfonden WWF kan det i den här takten finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Källa: FN, WWF