När Svobodas ledare, Oleh Tjahnybok, talar om hur den patriotsiska andan på självständighetstorget, Majdan, kommer fälla president Janukovitj möts han av ovationer. Partiets sympatisörer utgör ett framträdande och aktivt inslag i protesterna.

I sin avsky mot ryskt inflytande ser de EU som en räddning, i motsats till sina europeiska systerpartier som vill lämna den europeiska unionen. I övrigt skiljer de sig inte från andra ultranationalistiska rörelser.

Svoboda vill förbjuda homosexualitet och abort. En av partiets programpunkter är att alla ska ha rätt att bära vapen, en annan är att det ska framgå i passet om innehavaren är av rysk, judisk eller ukrainsk bakgrund.

Hyllade förintelsen

När partiet bildades 1991 hette det Ukrainas socialnationalistiska parti och hade då en spegelvänd version av varghaken som partisymbol, en symbol som även används av Waffen-SS.

I ett försök att förbättra sin image bytte partiet namn och partisymbol 2004, men framträdande medlemmar har fortsätt väcka uppmärksamhet med sina antisemitiska uttalanden. Bland annat har man förnekat massavrättningar av ukrainska judar i under andra världskriget.

Partiet blev uteslutet ur Viktor Jusjtjenkos valallians Vårt Ukraina 2004 efter att partiledaren Tjahnybok sagt att en judisk maffia från Moskva styr Ukraina och partiets chefsideolog Jurij Mychaltjysjyn har kallat förintelsen för ”en guldålder i den europeiska civilisationen”.

I mars i år deltog Svoboda i en konferens i Sverige anordnad av det nazistiska Svenskarnas parti.

Men när SVT intervjuar partiets parlamentsledamot Ihor Mirosjnitjenko säger han att bilden av partiet som främlingsfientligt och odemokratiskt inte stämmer.

– Under en lång tid har man spridit rykten och myten om oss. Det stämmer att vi är nationalister, men vi är inte främlingsfientliga och vi propagerar inte för hat mot minoriteter av något slag, säger han.

Tonar ner de nationalistiska inslagen

Ihor Mirosjnitjenko är annars känd för sina nedsättande uttryck om judar, men nu är han liksom de flesta av Svobodas partikamrater mån om att framställa partiet som demokratiskt sinnat.

Under den senaste tidens protester mot att Janukovitj beslöt att inte skriva under associationsavtalet med EU har Svoboda valt att tona ner sina ultranationalistiska inslag och de undviker sina mest extrema paroller. Det bekräftar en av Ukrainas främsta experter på nationalism och främlingsfientlighet som SVT träffar i Kiev.

– Under den senaste tiden har de inte använt några av sina vanliga paroller som ”leve nationen”, ”död åt fienden” eller ”Ukraina över alla”. De har hållit sig till det som anes vara demokratisk standard. Jag ser inte att de på något sätt ger uttryck för innehållet i sitt partiprogram på självständighetstorget Majdan, säger Mridula Ghosh från Institutet för Östeuropeisk utveckling i Kiev.

Protesterna kan ge partiet ökad legitimitet

Den ukrainska regeringens svängning från väst mot Ryssland har inneburit en unik möjlighet för Svoboda att legitimisera partiet. Plötsligt utgör de en oumbärlig del av en enda front, något de inte är sena att utnyttja retoriskt.

– Vi har haft möjlighet att sprida vårt program och våra idéer över Ukraina och över Europa. Jag tror att alla världens länder nu har övertygats om att Svoboda är en politisk kraft som man kan samarbeta med och att vi är oumbärliga i byggandet av ett självständigt Ukrainskt samhälle, säger Svobodas ledamot Ihor Mirosjnitjenko som SVT träffar i det ukrainska parlamentet Radan. Synen på Rysslands roll delar han dock med demonstranter från alla läger.

– Ukraina är inte självständigt i dag. Våra makthavare vänder sig mot Ryssland och bidrar på så sätt till att återuppbygga upp det ryska imperiet och återskapa det auktoritära samhället, säger Ihor Mirosjnitjenko.

När protesterna utbröt var många demonstranter negativa till Svobodas närvaro. I staden Lviv i västra Ukrainas blev en av Svobodas ideologer utbuad och fick lämna scenen under sitt tal. Oppositionspartierna balanserar på en tunn tråd när de samarbetar med Svoboda menar Mridula Gosh.

– På kort sikt tror jag att Svoboda kommer behålla sin nedtonade nationalistiska profil, eftersom de vill bli accepterade av folket. De vet att de annars kommer möta hårt motstånd både från studenterna och från de andra oppositionspartierna som fortfarande är skeptiskt inställda till partiet. Om makten tar till våld och demonstranternas krav inte bemöts finns dock en betydande risk för en radikalisering bland de nationalistiska grupperna, säger Mridula Ghosh.

Även andra högerextrema grupper bland demonstranterna

Kring Svoboda rör sig många andra mindre högerextrema grupper som partiet inte har någon kontroll över. Det handlar om fotbollshuliganer, men även om rent nazistiska grupperingar. Utom vid några enstaka tillfällen, som när Leninstatyn raserade eller vid sammandrabbningarna med polisen utanför presidentadministrationen, har krigsveteraner och före detta militärer och poliser som står på demonstranternas sida lyckats tygla de här våldsbenägna ofta unga personerna.

Den fråga många ställer sig nu är om Svobodas kommer förvandlas av den roll de kommit att få i kampen för ett ökat samarbete med EU. Kommer de rensa ut sina extrema element eller är det bara en strategisk manöver att tona ner den nationalistiska retoriken.

När SVT frågade parlementsledamoten Ihor Mirosjnitjenko var det tydligt att partiet inte är beredd att ändra sig när det gäller vissa frågor, som till exempel synen på HBTQ.

– När det gäller våra principer och krav har vi inte ändrat vår ståndpunkt. Vi står fast vid vår syn på traditionella familjevärderingar och vår syn på så kallad tolerans när det gäller icketraditionella sexuella läggningar. I Ukraina finns ingen plats för propaganda för olika perversioner, vi anser att propaganda av sådana läggningar strider mot Ukrainas nationella intressen, säger han.