Förbudet gäller länderna Iran, Libyen, Somalia, Syrien, Jemen och Tchad. Tidigare har andra domstolar satt sig emot den omdiskuterade presidentordern.
– Så länge det pågår rättsliga processer på lägre nivåer, i så kallade appellationsdomstolar, så är det fritt fram att införa inreseförbudet. Från och med nu och framåt, tills det kommer ett beslut i en annan domstol, säger SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfeldt.
Så motiveras beslutet
Kritiker i de lägre domstolarna menar att de som har anknytning till USA, genom till exempel släktingar, inte borde hindras inresa.
– Det nya är att man kan stoppa människor från inresa, även om de har anknytning till någon i landet. Tidigare hade man en mildare version av förbudet. Om man är gift med någon i USA eller har en släkt här kunde man få komma in, säger Carina Bergfeldt.
Regeringen säger att förbudet motiveras av skäl som rör säkerhet och inte religion.
Domarna inte eniga
Två av nio domare i högsta domstolen hade en annan uppfattning.
Förbudet presenterades den 24 september och ska ersätta två tidigare versioner som domstolar stoppat.
– För USA:s president Donald Trump är det här en jätteseger, även om det bara är ett tillfälligt beslut, säger Carina Bergfeldt.
Bakgrund: Första presidentordern om inreseförbud
Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder – Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen – i 90 dygn. Inga USA-visum skulle utfärdas i länderna under den tiden.
Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan ”religiöst förtryck” (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.
Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA och ge Washington tid att utarbeta rutiner för ”extrem granskning” av människor från de utpekade länderna.
Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.
Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars.
Den nya ordern skulle ha trätt i kraft den 16 mars, men stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland.
Det nuvarande inreseförbudet från Vita huset är det tredje i ordningen.