Hennes motto kan anses vara ”Kan jag, så kan du”, en uppmaning till kvinnor att gå in i en mansdominerad politik.
Hon är äldsta dottern till en elektriker och en tandsköterska, inga dyra privatskolor, men tidigt politiskt engagemang.
Bara 16 år
När hon skrev in sig i det Skotska nationalistpartiet (SNP), var hon bara 16 år. Då hade hon redan varit aktiv i antikärnvapenrörelsen: De brittiska atomvapenbestyckade ubåtarna är ju stationerade i Skottland.
Hon blev medlem av skotska parlamentet 1999, när det fått utökad makt. Dessförinnan hade hon verkat som advokat parallellt med partiengagemanget.
Hon blev vice partiledare 2004. Hon kom in i den skotska regeringen 2007. SNP kallas nationalistiskt men är till skillnad från många nationalistiska partier närmast ett vänsterparti.
Förste minister
Efter nederlaget i folkomröstningen hösten 2014 om skotsk självständighet tog hon över partiledarposten och hon blev skotsk ”First Minister”, alltså premiärminister. Hennes regering består av 50 procent kvinnor, 50 procent män.
Hennes politik ligger till vänster om Labour. Hon vill föra en expansiv ekonomisk politik som anses kunna öka budgetunderskottet.
Hon har sagt att hon kan tänka sig att stödja Labour om partiet inte får egen majoritet. Men häromdagen sade Labours ledare att han inte tänkte vika sig för Sturgeons krav. Då satt han hellre i opposition, påstod han i varje fall då.
Dödskyss
Men det är samtidigt något av ett dödskyss. För i Skottland väntas SNP i stort sett utplåna Labours mandat i parlamentet i London. Skottland har 59 mandat och hittills har Sturgeon bara sex mandat men kan vinna 40-50 nya mandat från Labour som därmed förlorar ett av sina säkraste fästen.
Hon har börjat tala om en andra folkomröstning om skotsk självständighet – samtidigt som hon alltså kan bli den som räddar Storbritannien och ger landet en sorts majoritetsregering.
Vann popularitet
Hon vann i mångas ögon den första partiledardebatten med sju deltagare. Hon blev populär i Storbritannien genom sina tv-framträdanden. Många britter utanför Skottland frågade sig om de inte kunde rösta på henne, vilket alltså inte går.
Hennes främsta angreppsmål är den konservative premiärministern David Camerons sparpolitik och hon lovar att tillsammans med Labour bekämpa den.