Det militära hotet från Ryssland

Alla partier i Sverige är eniga om att hotet från Ryssland har ökat. Ett militärt angrepp riktat direkt mot Sverige anses inte sannolikt. Men efter Rysslands annektering av den ukrainska halvön Krim fruktar de baltiska staterna att Putin vill utöka sin maktsfär ytterligare.

Sverige kan då bli indraget i en konflikt vid en rysk aggression i Baltikum. Så ser scenariot ut för svensk del och därför har man placerat ett militärt förband på Gotland och ökat samarbetet med USA och Finland och deltagit i fler militära Natoövningar på senare tid.

Ryssland förnekar bestämt att man har några planer på en invasion av Baltikum och visar också sin irritation över den ökande militära närvaron av Natotrupper i Baltikum och Polen. Militärövningarna på båda sidor har eskalerat och Ryssland har lagt ner stora summor på en modernisering av sitt försvar de senaste åren.

Skyddet från Nato

Osäkerheten för svensk säkerhet har ökat sen president Trump tog plats i Vita huset och signalerade att Nato:s medlemsländer måste bidra mer själva och inte kan räkna med samma skydd av USA som tidigare.

Inom EU har Trumps linje väckt stor oro och lett till en diskussion om ett bättre försvarssamarbete inom EU. I Tyskland har förbundskansler Merkel flaggat för en ökning av försvarsanslagen.

Sverige har förlitat sig på stöd från Nato och ökat det militära samarbetet med USA de senaste åren. Det är dock osannolikt att ett enskilt militärt väpnat angrepp skulle riktas direkt mot Sverige, enligt regeringen.

Ökad aktivitet i Östersjön och nättacker

Särskilt efter Rysslands olagliga annektering av Krim har det säkerhetspolitiska läget i närområdet försämrats, skriver Löfven i en debattartikel i DN i början av året. Där beskrivs också den ökande militära aktiviteten kring Östersjön och även de alltmer tydliga informations- och cyberhoten.

Operationer styrda från Ryssland som försökt påverka presidentvalet i USA har rapporterats. Även Sverige kan bli föremål för sådana påverkansförsök, enligt Löfven.

Signalspaningsorganet FRA hävdade nyligen att Sverige utsatts för 100.000 nätattacker det senaste året. Det ryska informationskriget anses som ett hot mot demokratier i väst. Även Sverige utsätts för intensiv psykologisk krigföring från ryskt håll i syfte att destabilisera landet, enligt rapporter från Säpo.

Vad gör Sverige?

Statsminister Stefan Löfven presenterade den nya nationella säkerhetsstrategin i samband med den årliga försvarskonferensen i Sälen tidigare i år. Där finns en serie åtgärder för värna om totalförsvarets intressen på olika områden i samhället. Där nämns bättre skydd för infrastrukturen, att förebygga terrorism, att bättre säkra transporter och energiförsörjning.

Allianspartierna kräver mer pengar till försvaret för att möta hoten från Ryssland och är även eniga om att Sverige bör gå med i Nato.

Regeringens linje dock är att inte provocera Ryssland med en Nato-ansökan utan i stället verka för avspänning.