De första larmen om it-flykten kom redan i slutet av februari i fjol. När Putin sedan beordrade en ”partiell mobilisering” i september tog strömmen av it-anställda ytterligare fart.

I december citerades Rysslands minister för digital utveckling Maksut Shadayev av ryska medier och sade att antalet it-specialister som lämnat under året nått 100 000 – en siffra som beskrivs som i underkant av experter.

Att just anställda inom it-sektorn väljer att lämna i hög utsträckning är ingen slump. Många har genom sitt jobb knutit internationella kontakter samtidigt som lönerna ofta är högre än snittet.

Civilsamhället drabbas hårdast

Enligt Shadayev motsvarar bortfallet runt 10 procent av branschen, som redan innan 2022 larmade om personalbrist. Lägg sedan till att västerländska företag lämnat landet och sanktioner mot teknikimporter och en mörk bild av rysk utveckling växer fram.

Den största förloraren ser ut att bli civilsamhället. När kompetensen tryter har Ryssland en tradition av att prioritera försvaret, förklarar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– När man publicerade sin nationella säkerhetsstrategi i juli 2021 hade man ett mål om att balansera säkerhetsbehoven med socioekonomisk utveckling. Det har helt försvunnit skulle jag säga. Hela den ryska politiken domineras nu av krigföringen i Ukraina.

Försvarsindustrin oattraktiv

Men även om beskedet från Putin är att försvaret ska få allt de behöver finns av allt att döma problem även där. Ryska it-specialister som SVT varit i kontakt med vittnar om att försvarssektorn ses som en oattraktiv arbetsgivare förknippad med låga löner och ”Sovjetliknande” arbetsmetoder. Vendil Pallin stämmer in.

– Om man jobbar i försvarssektorn kan man inte resa utomlands på samma sätt. Man kan inte ens ha det kontaktnät som många vant sig vid inom den här sfären. Det faktum att Ryssland är avskärmat från en stor del av världen får också negativa konsekvenser.