Stäng
Utrikes
En isbjörn står på en snötäckt yta, omgiven av Donald Trump, Vladimir Putin och Xi Jinping. Bilden är ett montage.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad är det alla vill åt under inlandsisen? Och hur blev flygplatsen i Nuuk en bricka i världsledarnas maktspel? Här är turerna i stormakternas dragkamp om Grönland. Foto: TT

I fokus: Hur blev Grönland en bricka i världsledarnas maktspel?

Uppdaterad
Publicerad

Nya konsulat, investeringar i flygplatser och militärövning efter militärövning precis runt knuten.

De senaste åren har stormakternas intresse för Grönland ökat lavinartat – och för en ö med lika många invånare som Skövde medför uppmärksamheten både möjligheter och risker.

För många grönländare som SVT träffat på ön finns det ett före och ett efter 2019. Det var året då Donald Trump väckte liv i en gammal idé inom den amerikanska politiken: att USA borde köpa Grönland av Danmark.

Trumps förslag stötte dock på patrull ganska direkt.

I fokus

”Grönland är inte till salu”, skrev den grönländska regeringen i ett uttalande.

Att Trump fick nobben hindrade dock inte honom från att under de kommande åren knyta allt starkare band till ön. Hans efterträdare Joe Biden fortsatte sedan på samma spår – men konkurrensen är tuff.

De senaste åren har såväl Ryssland som Kina riktat allt mer fokus mot ön, som med sina blott 56 000 invånare tros kunna spela en avgörande roll i både industri, transporter och försvar.

Vad är det då som gör att alla vill ha en del av Grönland? Svaret finns både till havs och under den smältande inlandsisen.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

I fokus

Mer i ämnet