SAS bränner pengar i rasande takt under coronakrisen. Nu är nya på väg: danska staten lovar sex miljarder, den svenska staten fem miljarder. Wallenberg bidrar också. Långivarna omvandlar miljardlån till aktiekapital, även om inte alla låtit sig övertygas än.
Allihop blir uttryckligen hotade med att SAS går i konkurs om de inte bidrar. Detsamma gäller de anställda som är kvar efter uppsägningarna och som SAS nu försöker förhandla fram sämre villkor för.
Vem som ska lösa krisen är inte en ny frågeställning för SAS. I tio års tid har ägarna återkommande tvingats ta ställning till miljardtillskott, personalen har tvingats ta ställning till försämrade arbetsvillkor, och bankerna har tvingats ta ställning till osäkra lån.
Osäkert redan innan
Coronakrisen är den i särklass värsta pengakrisen hittills i SAS.
Svenska och danska regeringarna har sagt ja till miljardtillskotten till slut.
Den tredje största ägaren, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, äger nästan hälften så mycket som svenska respektive danska staten, men är bara med i en del av räddningspaketet. 259 miljoner kronor blir det från Wallenberg. Ändå är Jacob Wallenberg den som nog mest av alla har talat om hur viktigt det är för svenskt näringsliv och exportindustrins konkurrenskraft att SAS räddas kvar.
Problemet är att de nödvändiga SAS-miljarderna högst sannolikt är en usel affär för dem som satsar dem. Redan innan coronakrisen bröt ut såg framtiden osäker ut för flyget eftersom allt fler avstod från allt fler flygresor av klimatskäl.
Resandet kommer säkerligen öka från dagens nivå, men frågan är hur mycket.
Prognosen från SAS idag är att bolaget i slutet av året ska ha 30-40 procent av verksamheten igång jämfört med ett år tidigare. Men det är en högst osäker prognos. Och flygbranschen har successivt flyttat fram den tidpunkt då de tror att efterfrågan är ”normal” igen.
Nu pratar SAS om att återhämtningen ska pågå till och med 2022, då förlusterna ska vara stoppade. Därefter pratar SAS-chefen lite svävande om att man kommer upp i nivån före coronakrisen ”de följande åren”.
Miljarderna kunde använts bättre
I planen ingår att personalen går med på ännu mer försämringar av villkoren, vilket är långt ifrån självklart. Antagligen kommer det krävas att passagerarna betalar mer för sina flygbiljetter också, även om inte SAS-ledningen säger något om det.
För regeringen handlar kapitaltillskottet om att rädda tusentals jobb och viktig infrastruktur. Men det är mycket som kostar pengar och många verksamheter som behöver hållas under armarna under coronakrisen. Alltså kunde de fem statliga miljarderna till SAS kanske använts till att rädda andra jobb, som håller på sikt.
Det kan te sig snålt av Wallenberg, som ju drev på grundandet av SAS 1946 och kunnat göra mångmiljardaffärer i sina storföretag med hjälp av SAS linjenät, inte ställer upp med mer än 259 miljoner kronor.
Men det riktigt snåla är nog ändå att de lagt SAS-innehavet direkt i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, i stället för i börsbolaget Investor där en mängd aktieägare hade fått dela på de återkommande smällarna.
Wallenbergstiftelsen är en viktig forskningsstiftelse. Just nu bidrar den till exempel med över 100 miljoner kronor till coronaforskning. Här kan man verkligen tala om att SAS-pengarna kunde gå till bättre saker.