En demonstrant viftar med EU-flaggan bredvid pappfigurer föreställande Facebook-grundaren Mark Zuckerberg – en av många protester mot politisk desinformation i sociala medier. Foto: TT/AP

Inför EU-valet: nya transparenta Facebook – eller?

Uppdaterad
Publicerad

Efter massiva kritikstormar har nätets sociala medier-bjässar kavlat upp ärmarna och utlovat hårda tag mot desinformation, falska nyheter och otillbörlig politisk påverkan. ”Transparens” är ett återkommande ord, men alla låter sig inte imponeras och efter en sista rapport inför EU-valet kommer nu varningar om att insatserna inte räcker till.

När Facebook efter USA-valet 2016 pekades ut som medansvarigt till otillbörlig politisk påverkan och desinformation avfärdade företagets grundare Mark Zuckerberg tanken som ”knäpp”, men Facebook och andra aktörer har sedan dess fått trappa upp insatser mot propaganda, ”falska nyheter” och näthat.

För att blidka kritikerna lanserade Facebook för ett år sedan ett annonsarkiv över politiska annonser, som i mars utökades ytterligare. Det är det här ”biblioteket” som SVT Nyheter använt för att analysera svenska partiers EU-annonser.

EU-valet 2019

Facebook har lyft fram detta som en seger för öppenhet, men inte alla är lika övertygade.

Mozilla, som bland annat gör webbläsaren Firefox, och som har öppen källkod i centrum för sin affärsidé, la fram sin kritik mot Facebooks annonsarkiv i ett blogginlägg för snart en månad sedan. Där framhåller man att Facebook klarar två av fem kriterier, något Mozilla kallar ”underkänt betyg”.

– I vår mening klarar det inte riktigt kravet för vad som är ett användbart arkiv, som faktiskt ger en nödvändig nivå av transparens, säger Raegan MacDonald, Mozillas EU-policychef.

EU: Steg i rätt riktning – men mer behövs

EU har inför det stundande valet krävt insatser mot desinformation. Facebook, Twitter och Google har – tillsammans med bland annat Mozilla – gått med på ett samarbete.

Bland annat rapporterar de in sitt arbete mot desinformation till EU-kommissionen månadsvis. I den senaste rapporten, som publicerades i fredags, framhåller kommissionen att mer behövs.

När året är slut ska EU utvärdera det frivilliga samarbetet mot desinformation. Räcker det inte, kan tvingande lagstiftning vara ett alternativ.

– Det kan betyda lagstiftning, men det är bara en möjlighet och jag spekulerar inte i om det blir så. Vi måste först se vad som har uppnåtts och vad mer som behöver göras, säger kommissionens talesman på området, Johannes Bahrke.

Facebooks svar: Det blir bättre

Till SVT Nyheter besvarar Facebook nu den kritiken. Företaget säger att stora framsteg har gjorts, men att man också är lyhörd och öppen för synpunkter från EU eller andra externa aktörer.

Christine Grahn, Facebook Sveriges Public Policy Manager, framhåller att det är ett pågående arbete och att Ad Library är ett för företaget stort steg mot öppenhet. Samtidigt utlovar hon mer transparens i framtiden.

– Det här är inte ett avslutat arbete på något sätt, utan vi kommer att fortsätta arbetet för att stärka transparensen ytterligare, säger Grahn.

Fotnot: Denna text har uppdaterats med Facebooks kommentar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-valet 2019

Mer i ämnet