Till tonerna av smäktande smörsång och hurtiga kamplåtar pågår presidentkampanjen för fullt. Det strösslas med ord om frihet och framgång, samtidigt som valmaskineriet försöker måla framtiden i så ljusa färger som möjligt. Men för den vanliga venezuelanen rimmar det illa med den djupa politiska och ekonomiska kris som, de stora oljetillgångarna till trots, pågår i landet.

– En arbetarlön räcker inte ens till en kartong med ägg, säger arbetaren Hector Berti krasst till AFP.

Lägg till det en brist på mat, medicin och arbete som har fått hundratusentals venezuelaner att fly till länder som Brasilien och Colombia.

Fuskar sig till valet

Omvärlden har riktat skarp kritik mot Maduros planer på att genomföra söndagens presidentval. Oppositionsledare har hindrats från att ställa upp och inga oberoende observatörer finns på plats.

Maduro får stöd av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och den argentinske fotbollslegendaren Diego Maradona, men stora delar av det internationella samfundet har dömt ut valet som ogiltigt redan på förhand.

– Gång efter annan har det visat sig att han är väldigt hårdhudad när det gäller den här typen av kritik, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.

Maduros huvudmotståndare är Henri Falcón, men hans utsikter att vinna valet är försvinnande små. Dels därför att stora delar av oppositionen föredrar att bojkotta valet, dels för att valkommissionen tydligt har ställt sig på Maduros sida.

– Hade det varit ett fritt och rättvist val kanske Falcón hade haft en chans, men som det ser ut nu tyder mycket lite på detta. Nu kommer Maduro att fuska sig till valsegern, säger Uggla.

För Henri Falcón är det ändå viktigt att ställa upp, en bojkott av valet är för honom inget alternativ.

– De som förespråkar att man inte ska gå och rösta erbjuder inget alternativ, de vill ha en utländsk militär intervention, men det är vi venezuelaner som ska lösa våra problem, säger Henri Falcón till Reuters.

Förklädd demokrati

Oron är stor för att Maduro kommer att ytterligare cementera en diktatur, genom att förklä sitt alltmer auktoritära ledarskap till demokrati.

– Det är ett maktövertagande som sker genom valurnan och demokratins institutioner och inte genom inrullande stridsvagnar, säger Fredrik Uggla.

Fredrik Uggla påminner om hur regimen under det gångna året har använt sig av en snabbinkallad grundlagsförsamling, valkommissionen och Högsta domstolen för att omintetgöra oppositionen.

Utfallet efter valet kan mycket väl bli protester och demonstrationer, men Fredrik Uggla tror inte att det blir några omfattande sådana.

Men osvuret är bäst.

– Det har ju visat sig tidigare, som vid till exempel valet i Ukraina 2004, att ett bortfuskat val mycket väl kan vara en stark och omstörtande kraft.