Sverige har tidigare drivit frågan om ett vapenembargo mot Turkiet på EU-nivå efter Turkiets militära offensiv i norra Syrien.

– Från svensk sida är det oerhört viktigt att vi inte bara har ett fördömande, utan också att vi på något sätt visar att vi är beredda att sätta handling bakom orden, sa utrikesminister Ann Linde inför ett möte med EU:s utrikesministrar i oktober 2019.

Något officiellt embargo finns inte. Justitiedepartementet skriver i ett sms till SVT: ”Regeringen tar inga beslut om vapenexport, det gör ISP. Varje ärende hanteras individuellt.”

– Varken nu eller tidigare har det förelegat något vapenembargo mot Turkiet, om det kommer in förfrågningar prövar vi dem utifrån fall till fall, säger ISP-chefen Karl Evertsson.

Tre avslag 2019

Sveriges Radio har tidigare rapporterat att ISP avslog tre ansökningar från företag som ville sälja vapen till Turkiet 2019. Sedan dess har inga vapen sålts.

– Antalet förfrågningar om export till Turkiet har varit ytterst begränsat under de senaste åren. Det kan också vara bra att komma ihåg att det är den svenska försvarsindustrin som söker tillstånd om man vill exportera. Det krävs att det finns ett intresse från den svensk försvarsindustrin.

I en intervju med Expressen säger Karl Evertsson att ett ”svenskt Natomedlemskap är bland aspekter som kan påverka en prövning”. Till SVT säger han att ISP förhåller sig till samma regelverk som de gjorde för ett halvår sedan.

– Vad ett Nato-medlemskap kan få för konsekvenser i stort och exportkontrollen är en politisk fråga som regeringen får titta på.

Han säger också att förutsättningar kan förändras över tid.

– Regelverket är uppbyggt så. Om det sker förändringar i Sveriges försvars- och utrikespolitiska intressen kan prövningen landa i ett annat utfall.