Det irakiska parlamentet höll ett extrainsatt sammanträde under söndagen där det röstade igenom en resolution som kräver att regeringen begär att den USA-ledda koalitionen lämnar Irak. Enligt resolutionen ska regeringen också säkerställa att de utländska styrkorna förbehållslöst inte längre får utnyttja Iraks mark, luft och vatten, uppger Reuters.

Över 70 länder ingår i den USA-ledda koalitionen, däribland Sverige.

– Den svenska närvaron i Irak grundar sig på en inbjudan från Iraks regering. Sveriges regering avvaktar en officiell kommunikation från Irak för att bättre förstå innebörden av beslutet i parlamentet. Behovet av internationellt samarbete kvarstår för att bekämpa Daesh (IS, reds anm.) som på nytt blivit allt mer aktivt under de senaste månaderna i Irak, säger utrikesminister Ann Linde i en kommentar till SVT Nyheter.

Kort därefter meddelade koalitionen att man upphör med sina operationer mot IS, detta för att istället fokusera på att skydda de trupper som är på plats i landet, rapporterar The Guardian. Enligt ett uttalande har koalitionens baser attackerats av pro-Iran-milise vid upprepande tillfällen de senaste två månaderna.

Är inte bindande – men följs troligtvis

I Irak är parlamentariska resolutioner inte bindande för regeringen, men enligt Reuters kommer den här resolutionen troligtvis att gå igenom då premiärminister Adil Abd al-Mahdi har bett parlamentet att rösta emot utländsk militär närvaro i landet. Samtidigt kompliceras situationen av att al-Mahdi har lovat att avgå.

Under söndagen bekräftade Adil Abd al-Mahdi att regeringen kommer att följa resolutionen i ett telefonsamtal med Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian.

”Kommer vi behöva dra oss tillbaka har vi självklart en handlingsplan för det”

Förutom militär personal från Försvarsmakten har Sverige även personal från Folke Bernadotte Akademien på plats. Kristina Swaan är informatör på Försvarsmakten:

– Vi har inte fått uppgiften att dra oss tillbaka och i nuläget har vi fortsatt mandat att lösa uppgiften i landet och kommer så göra. För oss är det för tidigt att säga något i nuläget, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Vi får analysera situationen och vad det här innebär. Kommer vi behöva dra oss tillbaka har vi självklart en handlingsplan för det.

Det irakiska utrikesdepartementet har även skrivit ett brev till FN:s säkerhetsråd. I brevet uppmanas rådet att fördöma dödandet av den iranske generalen Qassem Soleimani i en amerikansk drönarattack, skriver AFP.

Under söndagen beslutade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att kallat in de allierade till ett blixtmöte om situationen, rapporterar NRK.

TT rapporterar att USA beklagar utfallet av parlamentsomröstningen och i ett uttalande från det amerikanska utrikesdepartementet uppmanas ledarna i Irak att ta hänsyn till bland annat det ekonomiska samarbetet mellan länderna och säkerhetsfrågor.

Mahdi manade på parlamentet

I ett tal under söndagseftermiddagen uppmanade Iraks premiärminister, Adil Abd al-Mahd, parlamentet att vidta nödvändiga åtgärder och avsluta den närvaron av utländska trupper omgående.

– Trots de interna och externa svårigheterna som vi kanske står inför är det fortfarande bäst för Irak, sa han enligt uppgifter från Reuters.

Omröstningen föregicks av en debatt där flera Iranvänliga parlamentariker gjorde det klart att de vill kasta ut USA, rapporterar TT.

– Antingen röstar vi om att ockupationsstyrkorna ska lämna eller så fortsätter vi leva i underkastelse, berövade vår vilja och vår värdighet, säger ledamoten Ahmad al-Kinany från Fatah, en politisk allians med kopplingar till den dödade al-Muhandis miliskoalition, enligt TT.

”Inget behov av närvaro”

Omröstningen kom två dagar efter den amerikanska drönarattack mot en konvoj vid Bagdads flygplats som dödade flera människor, bland andra den iranske generalen Qassem Soleimani och den irakiska milisledaren Abu Mahdi al-Muhandis.

I ett uttalande sa parlamentsledamoten Ammar al-Shibli:

”Det finns inget behov av närvaro av amerikanska styrkor efter att ha besegrat IS. Vi har våra egna väpnade styrkor som kan skydda landet”.

Kämpade sida vid sida

Omkring 5 200 amerikanska soldater finns i dag kvar i Irak sedan kriget mot IS, 2014-2017, då trupperna kämpade sida vid sida med Iranstödda miliser. Enligt uppgifter har de flesta i dag rådgivande uppgifter.

Många irakier har uttryckt ilska mot USA för att ha dödat de två männen och sedan attacken har shiitiska politiska ledare krävt att amerikanska trupper ska utvisas från Irak, skriver Reuters.

För att resolutionen om utvisning av de amerikanska trupperna ska antas behöver det irakiska parlamentet rösta igenom föreslaget.