Hettan slår emot oss när vi går in i en av Teherans största bönelokaler. Tiotusentals människor har samlats för presidentkandidaten Ebrahim Raisis sista kampanjmöte inför presidentvalet.
LÄS MER: Presidentvalet avgör Irans riktning
Många som kommit hit får inte plats i lokalen utan följer mötet från storbildsskärmar utanför, samtidigt som personer som svimmat i den syrefattiga luften hela tiden bärs ut ur byggnaden.
”Rouhani har inte hållit vad han lovat”
Hamideh Mosazade bär svart tältliknande chador precis som de flesta kvinnorna här. Hon stödjer den konservative prästen och domaren Raisi eftersom hon är besviken på den ekonomiska utvecklingen i Iran efter att landet skrev under det internationella kärnenergiavtalet för två år sedan.
KRÖNIKA: Lagen gäller alla – även utländska kvinnor måste bära själ i Iran
– President Rouhani har inte hållit vad han har lovat. Jag tror att Raisi kan åstadkomma mer för Irans ekonomi om han blir president, säger hon.
Ekonomin och arbetslösheten är de stora frågorna inför presidentvalet. Raisi har utlovat flera miljoner nya jobb om han vinner valet. Med sina löften om ökade kontantbidrag har Raisi också vunnit stöd hos många av Irans fattiga väljare.
Oljeexport och arbetslöshet ökat
Raisi leder en av Irans största religiösa stiftelser, och bär svart turban som tecken på släktskap i rakt nedstigande led med profeten Mohammed. Som domare var han 1988 med och fattade beslut om massavrättningar av politiska fångar.
LÄS MER: Många vill investera i Iran
Den sittande presidenten Rouhani är reformist med iranska mått mätt. Han har satsat all sin politiska makt på att driva igenom det internationella kärnenergiavtalet. Men även om internationella handelsdelegationer köat för att besöka Teheran det senaste året så dröjer de stora affärerna.
Oljeexporten har ökat, men ungdomsarbetslösheten är idag högre än under sanktionsåren – och ligger på 30 procent.
Presidentvalet i Iran
Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.
Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år.
Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet.
Får ingen kandidat 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång mellan de två toppkandidaterna.