Under sina fem år som landets president, är det första gången Hassan Rohani blir kallad till parlamentet. Irans ekonomi är i en minst sagt illa situation. Folket är så pass missnöjda att protester avlöst varandra – i både mindre och större skalor.
Två ministrar har fått avgå på knappt en månad, avsatta av parlamentet. Senast var det finansministern Masoud Karbasian och dessförinnan arbetsmarknadsministern Ali Rabiei.
Presidenten försvarar sig
Rohani befinner sig i ett pressat läge efter att USA i maj drog sig ur kärnenergiavtalet och återinfört sanktioner. Inflationen har stigit, liksom arbetslösheten och valutan rial har förlorat mer än hälften av sitt värde sedan april, skriver Reuters.
– Man ska inte påstå att vi står inför en kris. Det finns ingen kris. Om vi säger så blir detta påstående ett problem för samhället och sedan ett hot, hävdade dock presidenten.
Vinterprotesterna runt årsskiftet, blev de största protesterna i landet sedan 2009 och markerade att droppen var nådd för många. Sedan dess har läget bara försämrats, i synnerhet efter de nya sanktionerna. Folk inne i landet vittnar om priser så höga att de knappt kan köpa medicin och mat, rapporterar BBC.
”Inte rädda för USA”
Rohanis kritiker, de konservativa, har redan från början motsatt sig överenskommelser med USA, liksom kärnenergiavtalet. Och Rohani anklagas för att det egna styret orsakat krisen.
Under utfrågningen hävdade dock presidenten att det bland annat är januariprotesterna som uppmanade USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet, skriver Reuters.
– Människor är inte rädda för USA. De är rädda för oenighet bland oss. Om människor ser att vi är enade kommer problemen att lösas, säger Rohani.
Rohanis svar och förklaringar var dock inte tillräckliga för parlamentet som därför röstade för att rättsväsendet ska gå vidare med detta.
Stämmer USA
Iran lämnade under måndagen in en stämningsansökan mot USA till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Genom att återinföra sanktionerna hävdar Iran att USA bryter mot ett avtal som länderna ingick 1955.
ICJ har till uppgift att lösa dispyter mellan FN:s medlemsländer, dock finns det ingen krav på länderna att besluten efterlevs.
USA förväntas svara under tisdagen, men det kommer dröja någon månad innan ICJ kommer med ett beslut, skriver TT.
Fakta: EU, Iran och USA
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas ”P5+1” – det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland.
I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.
Den 8 maj i år beslutade USA:s president Donald Trump att säga upp avtalet. Samtidigt flaggas för eventuella USA-sanktioner mot länder och företag som handlar med Iran. De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA.
Källa: TT