I dag möts EU-ländernas migrationsministrar i den estländska huvudstaden för att diskutera den eskalerande flyktingkrisen i Medelhavsområdet.
Fokus under mötet ligger på den allt mer allvarliga situationen i Italien, som tagit emot 85.000 av de 100.000 flyktingar som hittills i år tagit sig över Medelhavet.
LÄS MER: Kritik mot italienskt hot om stängda hamnar
Bara den senaste veckan har Italien tagit emot 12.000 flyktingar, och landet har den senaste tiden alltmer desperat bett om hjälp från övriga EU.
Italien har också hotat att stänga sina hamnar för de fartyg som befinner sig på Medelhavet för att rädda flyktingar i nöd om inte EU agerar för att hjälpa landet.
Förslaget har tills vidare lagts på is då det bryter mot sjörätten, och har även fått stark kritik från de hjälporganisationer som arbetar i området.
Förslag: 35 miljoner euro till Italien
I syfte att lösa krisen och stötta Italien presenterade också EU-kommissionen i tisdags ett åtgärdspaket i Strasbourg.
I paketet erbjuder EU-kommissionen bland annat Italien 35 miljoner euro, som kan användas vid behov.
Man erbjuder även en styrka på 500 experter på repatriering av flyktingar, som kan mobiliseras ”på italiensk begäran”, och även den libyiska kustbevakningen föreslås få ökade bidrag på 46 miljoner euro, enligt den italienska dagstidningen La Repubblica.
Efter det italienska hotet om att stoppa fartyg från de frivilliga hjälporganisationer som finns på plats för att rädda drunknande på Medelhavet ska dessutom en ”uppförandekod” arbetas fram för hjälpinsatserna.
LÄS MER: Österrike varslar om gränskontroller
Från italienskt håll har man begärt att även andra EU-länder ska öppna sina hamnar för räddningsfartyg med flyktingar, men förslaget har inte varit populärt bland medlemsländerna.
Frankrike och Spanien har redan sagt nej till begäran att öppna sina hamnar och även Belgien ställer sig tvekande till förslaget.
– Jag tror inte att vi kommer att öppna våra hamnar, sa den belgiske migrationsministern Theo Francken då han anlände till mötet i Tallinn, enligt La Repubblica.
Kritik från FN och Amnesty
Att det råder stor oenighet mellan EU:s medlemsländer om synen på flykt, migration och invandring inför dagens möte står med andra ord klart.
EU-länderna har bara tagit emot en fjärdedel av de asylsökande man för två år sedan beslutade att flytta från Grekland och Italien för att avlasta de båda ”frontstaterna”.
LÄS MER: Analys: Asylpolitiken fortsätter skaka EU i dess grundvalar
Det finns inte heller någon uppgörelse om det framtida asylsystem som EU-kommissionen för ett drygt år sedan lade fram och som EU-länderna i vintras enades om att få klart inom ett halvår.
Det allt mer allvarliga läget i Italien har även uppmärksammats av FN, vars chef för flyktingorganet IOM, William Lacy Swing, i ett uttalande i veckan sagt att:
”Mottagandet av flyktingar som räddats kan inte bara vara en fråga för Italien, utan för hela Europa.”
Även människorättsorganisationen Amnesty riktar skarp kritik mot EU:s flyktingpolitik i en ny rapport, där man bland annat skriver att EU-länder blundar för övergrepp och drunkningar på Medelhavet och att flyktingar hindras från att ta sig från Libyen till Europa.
Den stigande dödssiffran på Medelhavet och de missförhållanden som tusentals flyktingar och migranter lever under i libyiska förvarsanläggningar är tydligt kopplade till en misslyckad EU-politik, skriver organisationen i en ny rapport.
Fakta: Migranter över Medelhavet
Under 2015 och 2016 skedde det största inflödet av flyktingar och migranter in i EU över Grekland. En stor majoritet av dem som anlände den vägen var asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak.
Efter EU:s uppgörelse med Turkiet i fjol våras har dock flödet i öster minskat. I stället kommer nu de flesta över centrala Medelhavet mot Italien. Av dessa är majoriteten västafrikaner från främst Nigeria (15 procent), Guinea (10 procent), Elfenbenskusten (9 procent), Gambia (7 procent), Senegal (7 procent) och Mali (5 procent).
Övriga ursprungsländer på topp 10-listan är Bangladesh (12 procent), Marocko (6 procent), Eritrea (4 procent) och Sudan (4 procent).
Källa: Flyktingorganet IOM
Fakta: EU:s omfördelning av asylsökande
EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen. Än så länge är det bara EU:s nuvarande ordförandeland Malta och Efta-landet Liechtenstein som uppfyllt sina kvoter. Så här ser läget ut just nu:
Land;från Italien;från Grekland;totalt;andel av landets totala kvot i procent;
Malta;47;90;137;104,6;
Liechtenstein;-;10;10;100,0;
Norge;812;680;1 492;99,5;
Finland;707;1 054;1 761;84,7;
Irland;-;459;459;76,5;
Schweiz;714;344;1 058;72,5;
Lettland;27;290;317;65,9;
Luxemburg;111;216;327;58,7;
Litauen;17;307;324;48,3;
Portugal;298;1 092;1 390;47,1;
Estland;-;136;136;41,3;
Slovenien;35;164;199;35,1;
Nederländerna;663;1 393;2 056;34,6;
Cypern;34;70;104;32,5;
Tyskland;2 947;3 712;6 659;24,2;
Belgien;213;568;781;20,5;
Frankrike;330;3 449;3 779;19,2;
Sverige;228;428;656;17,4;
Rumänien;45;589;634;15,2;
Spanien;144;925;1 069;11,5;
Kroatien;18;59;77;8,0;
Bulgarien;-;50;50;3,8;
Slovakien;-;16;16;1,8;
Tjeckien;-;12;12;0,4;
Totalt;7 390;16 113;23 503;23,9;
Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har haft anstånd med mottagandet i ett år, men har lovat att uppfylla sin kvot under sommaren 2017.
Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas har 61 475 tills vidare inte ålagts några specifika länder.
Källa: EU-kommissionen, 3 juli