Jerusalem har stor betydelse för bekännare av tre världsreligioner: för judar, kristna och muslimer. Det var därför FN 1947 gav Jerusalem särskild status som internationellt territorium.

Särskilt innanför murarna i Gamla staden finns en mängd byggnader och platser som är heliga för flera trosinriktningar. Pilgrimer och turister från världens alla hörn besöker de mytomspunna och historiska platserna.

De heliga platserna

Klagomuren, som efter junikriget 1967 kallas Västra muren, är en helig plats för judar eftersom det anses vara en rest av det judiska templet.

På Tempelplatsen finns Klippdomen och al-Aqsamoskén. Från klippan i Klippdomen hävdar muslimer att profeten Muhammed gjorde sin himmelsfärd.

Och Heliga gravens kyrka ligger där kristna anser att Jesus begravdes efter korsfästelsen.

Levande syn

– Det är i högsta grad en levande föreställning för alla religioner att Jerusalem är den plats på jorden där man kommer Gud närmast. Även om muslimerna ber mot Mecka är man ändå benägen att hålla fast vid Jerusalem, där de anser att slutstriden ska stå mellan den goda och den onda makten vid tidens slut. I den judiska tron på Messias intar Jerusalem en viktig plats och för kristna har Jerusalem förknippats med Kristus återkomst, säger religionshistorikern Christer Hedin vid Stockholms universitet till SVT Nyheter.

Han är övertygad om att de heliga platserna kommer att bevaras, oavsett stadens framtida politiska status.

– De betyder så mycket för bekännare av de alla tre religonerna. Men palestinierna skulle se det som en svår motgång om de inte kan räkna med stöd för att östra Jerusalem blir en framtida huvudstad vid en tvåstatslösning, säger Christer Hedin.