– Vi står inför sanningens minut. De närmaste timmarna kommer vi att få klarhet, lovade Belgiens premiärminister Charles Michel på väg in till dagens fortsatta EU-toppmöte i Bryssel.

Men så blev det inte. När toppmötet avslutades hade man ännu inte fått med sig den belgiska landsdelen Vallonien.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kom ut efter mötet i Bryssel och sade att man hoppas få grönt ljus från Vallonien ”inom några dagar”.

Områdets regionale regeringschef Paul Magnette hade skickat liknande signaler efter förhandlingar direkt med Kanadas handelsminister Chrystia Freeland på fredagsmorgonen.

– Jag har försökt få dem att gå med på att skjuta upp nästa veckas EU–Kanada-toppmöte, men jag har ännu inte lyckats övertyga dem, säger Magnette i ett tv-sänt parlamentsmöte från huvudorten Namur.

Problem återstår

Klartecken från Vallonien krävs för att Belgien ska säga ja till frihandelsavtalet Ceta, vilket övriga EU-länder redan gjort. Enligt Paul Magnette har morgonens förhandlingar varit ”väldigt konstruktiva”.

– Men det återstår fortfarande ett stort problem: skiljedomstolarna, säger Magnette.

Hans premiärminister i Bryssel är kritisk mot det vallonska motståndet.

– Jag är inte helt övertygad (om att en lösning kan nås) på grund av att jag har en känsla av att den vallonska regeringen har blivit allt mer radikal i sin åsikt, säger Charles Michel, vars liberala MR ingår i den federala regeringen, men står i opposition i Vallonien.

EU:s toppmöte handlade på fredagen även i stort om just handelspolitik och internationella avtal.

Löfven: Ceta viktigt

Sverige tillhör EU:s frihandelsvänner och vill helst undvika höga skyddstullar som annars gillas i exempelvis Frankrike och södra Europa. Statsminister Stefan Löfven (S) ser Ceta-avtalet med Kanada som viktigt för Sverige, bland annat eftersom det ger lägre tullar för export till Kanada och möjligheter för europeiska företag att lägga bud i kanadensiska upphandlingar.

– Det är en stor marknad, säger Löfven.

Löfven understyrker att det absolut kan finnas behov av handelspolitiska skyddsåtgärder.

– Det är ingen tvekan om det, säger han. Men de måste utformas på ett balanserat sätt så att man också tar hänsyn till importörer, konsumenter och andra intressen.

Löfven uppger att han har stöd från flera stats- och regeringschefer för den linjen.

– Men det finns också andra som förespråkar en mer protektionistisk hållning.

Hoppas på lösning

Löfven beklagar att det fortfarande är stopp för EU:s handelsavtal med Kanada, Ceta.

– Det finns fortfarande möjlighet att lösa utestående frågor och jag hoppas verkligen att så sker. Skulle vi inte lyckas så vore det mycket, mycket olyckligt för EU, säger han.

– Ett handelsavtal med Kanada skulle innebära stora möjligheter till jobb och tillväxt i Europa.

Anti-dumpningsåtgärder

EU-ledarna enades om att ge handelsministrarna i uppdrag att före årets slut lösa motsättningarna när det gäller mer kraftfulla anti-dumpningsåtgärder.

Den svenska regeringen tycker att det förslag som lades fram 2013 går för långt.

– Man kan se en tendens bland EU-länderna att i ökande grad vilja skydda inhemsk ekonomisk verksamhet genom skadliga handelspolitiska åtgärder, säger statsminister Stefan Löfven.

– Det är inte rätt väg att gå och det var jag tydlig med.

Vissa framsteg?

Den vallonske regeringschefen sade i går att vissa framsteg gjorts på jordbruksområdet, men att farhågor kvarstod när det bland annat gäller företags möjligheter att stämma stater och kompromisstolkningens juridiska värde.

Om den belgiska regeringen får klartecken från Vallonien så kan de 28 EU-ländernas EU-ambassadörer godkänna en överenskommelse inför det toppmöte med Kanada och Justin Trudeau som är inplanerat till nästa torsdag.

Senast sent på måndag anses ett klartecken behövas för att Trudeau ska kunna inleda sin resa.