I början av 2018 hade de nio kärnvapenstaterna tillsammans omkring 14 500 kärnvapenstridsspetsar, enligt den senaste uppskattningen från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
Det kan jämföras med cirka 70 000 kärnvapenstridsspetsar i början på 1980-talet.
– Det beror främst på att USA och Ryssland minskat sina arsenaler som ett resultat av nedrustningsavtal samt ensidiga militära nedskärningar, säger Sipris kärnvapenexpert Shannon Kile.
500 färre kärnvapen
Sipris senaste uppskattning innebär att antalet kärnvapen minskat med 500 sedan januari 2017. Då uppskattades kärnvapnen till knappt 15 000.
Ryssland hade då 7 000 kärnvapenstridsspetsar. Medan USA hade 6 800 stridsspetsar.
Ingen vilja
Men trots en omfattande nedrustning av kärnvapen visar inte kärnvapenstaterna någon vilja att skrota kärnvapnen, enligt Sipri.
– Ingen av kärnvapenmakterna uppvisar någon faktisk vilja att avstå från sina kärnvapenarsenaler inom en överskådlig framtid. Den långsiktiga trenden är att vi troligtvis får uppleva en värld med färre men modernare kärnvapen under de kommande årtiondena.
De fem officiella staterna
De fem officiellt erkända kärnvapenstaterna i icke-spridningsavtalet NPT – Kina , Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA har alla uttalat kärnvapnens centrala roll som avskräckning. Länderna har antingen moderniserat eller sagt att de har planer på att förnya sina kärnvapenstyrkor.
”Icke officiella”
Samtidigt utökar länderna som inte är officiellt erkända kärnvapenstater sina kärnvapen. Både Indien och Pakistan utökar sina arsenaler.
Nordkorea förefaller åter sätta igång sin produktion av klyvbart material till fler kärnvapen, trots färska rapporter om att man har förbundit sig att avveckla kärnvapen, enligt Sipri.
Mycket litet är känt om Israels kärnvapen. Landet varken bekräftar eller dementerar officiellt att landet har kärnvapen
Tanken om ”begränsad skada”
Kärnvapenstaterna satsar även på att utveckla så kallade taktiska kärnvapen. Dessa har mindre kraftfulla laddningar, och kortare räckvidd jämfört med de strategiska kärnvapnen som kan utplåna hela regioner eller länder.
Taktiska kärnvapen benämns även ”slagfältskärnvapen”. De kan användas i situationer som tidigare var helt otänkbara eftersom de är mycket träffsäkra och skadorna kan begränsas.
– Det skapar nya användningsområden i ett krig, har Shannon Kile tidigare sagt till SVT Nyheter