Jublet visste inga gränser i valhögkvarteret hos JuntsXCat som förklarade sig som segrare:
– Puigdemont president! Puigdemont president! skallade ropen och den första talaren eldade på med:
– 34 för Puigdemont, 4 för Rajoy!
Även Ciudadanos utropade sig till vinnare:
– För första gången har ett konstitutionellt parti segrat i Katalonien. Det är ett historiskt ögonblick, sade Inés Arrimadas inför upprymda anhängare som hyllade henne med ”presidenta! presidenta!”
Utlystes av spanska regeringen
Under torsdagen var det långa köer till vallokalerna i Katalonien. Valet är de facto en folkomröstning som visar hur självständighetsrörelsen står sig. Nyvalet utlystes av den spanska regeringen efter höstens politiska tumult.
– Vi har en situation som pekar på att det kan bli som tidigare när separatisterna har majoritet i parlamentet, säger Thomas Gustafsson, journalist och Spanienkännare.
I valet 2015 fick de separatistiska partierna majoritet i det regionala parlamentet med stöd av det extrema vänsterpartiet CUP. Sannolikt väntar en tid av köpslående mellan partierna för att få ihop en gångbar koalition.
– Det här valet har bara handlat om separatistiska frågor, säger Thomas Gustafsson, journalist och Spanienkännare.
Värsta krisen sedan 70-talet
Den katalanska frågan har utvecklats till Spaniens värsta kris sedan landet i slutet av 70-talet återvände till demokrati efter nästan fyra årtionden av diktatur.
Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont gick i självvald landsflykt när centralmakten i Madrid tog över makten i Katalonien på grund av en ensidigt utropad självständighet efter den olovliga folkomröstningen den 1 oktober.
– Nu sitter partiledaren i Bryssel i landsflykt och riskerar fängelsestraff, säger Thomas Gustafsson.
Han tillhör det borgerliga parti PDECAT och har bedrivit valrörelse för valplattformen Junts per Catalunya (JuntsXCat) från exilen i Belgien.
Vad säger folk på gatorna?
– Det här är ett val som man inte har råd att missa och delta i. Det här är två sidor, man pratar inte höger-vänster-skala, SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick.
Bakgrund: Den stormiga hösten i Katalonien
Den 1 oktober höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen ska fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständigt.
Valdeltagandet landade på 42,3 procent av de 5,3 miljoner som är röstberättigade. Av dessa sade 90 procent ja till självständighet. Valdagen var stundtals våldsam när polis försökte hindra väljare från att rösta.
Folkomröstningen hade förbjudits av regeringen i Madrid och enligt författningsdomstolen var den olaglig.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en katalansk självständighetsförklaring.
Senare samma dag tog centralregeringen med stöd av senaten över styret av Katalonien genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet. Nyval utlystes till den 21 december.
Den 2 november häktade specialdomstolen Audiencia Nacional nio avsatta eller avgångna katalanska ministrar för uppror och uppvigling – brott som kan ge upp till 30 års fängelse.
Även ledarna för självständighetsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) och Òmnium Cultural – Jordi Sànchez respektive Jordi Cuixart – sitter frihetsberövade.
Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont flydde till Belgien tillsammans med fyra av sina ministrar. Spanien begärde dem utlämnade men hävde senare den internationella arresteringsordern. Puigdemont meddelade dock att han tills vidare tänker stanna i Belgien eftersom han riskerar att gripas i Spanien. De senaste veckorna har han drivit valkampanj från Bryssel.