Att bedriva räddningsarbete under belägring och beskjutning är en enorm utmaning. Det säger Johan von Schreeb, läkare och professor i katastrofmedicin, med anledning av kollapsen av Nova Kachovka-dammen.
– Man har sagt att man vill ha mer internationell hjälp, men det är väldigt svårt att nå fram till det här området. Det är svårt med vägar, det är svårt med transporter och det är svårt säkerheten, säger han.
”Svårt att komma utifrån”
Johan von Schreeb beskriver att att ju mer räddningsmateriel man kan få in till området, desto bättre. Men eftersom det är så svårt att komma fram är det viktigaste i nuläget att folk på plats mobiliseras i räddningsarbetet. Och det menar han att ukrainarna lyckas väl med.
– Ukrainarna själva är ju fantastiska på att klara av de här lägena, säger han.
Vad är skillnaden mot vanligt räddningsarbete?
Vid räddningsarbete i krigszon måste man hela tiden ha konflikten i åtanke. Det utesluter många vanliga operationer, enligt katastrofläkaren. Exempelvis blir det svårt att rädda folk med helikopter på grund av risken att bli nedskjuten.
– Det är det som är hemskt, man kan inte göra det som man skulle förvänta sig, säger Johan von Schreeb.
Hör Johan von Schreeb och Sveriges Radios UkrainakorrespondentLubna El-Shantibeskriva de långsiktiga effekterna av dammkollapsen i klippet ovan.