År 2024 beräknar Sipri att de nio kärnvapenstaterna tillsammans uppnår ett kärnvapenarsenal på ungefär 12 100 stridsspetsar. Cirka 4 procent av dem, 500, är kinesiska. Förra året räknar Sipri på att Kina hade 410 stridsspetsar vilket gör det till en ökning på 18 procent på ett år.

Hans M. Kristensen, forskare knuten till Sipris program för massförstörelsevapen samt direktör för Nuclear Information Project vid Federation of American Scientists (FAS) säger att Kinas takt är högre än i något annat land.

– De är i en väldigt dramatisk utveckling just nu. Vi har inte någonsin sett den här skalan på modernisering i Kinas nukleära historia, aldrig. Vi måste gå tillbaka till 60- och 70-talen när USA och Sovjet byggde upp sina kärnvapen för att hitta någon jämförelse med vad Kina gör nu, säger han.

Kan nå amerikansk nivå

I rapporten pekas också ut att Kina för första gången under fredstid kan komma att placera ut ett litet antal stridsspetsar på robotar. Potentiellt kan de också i slutet av 2020-talet vara i paritet med antingen USA eller Ryssland.

Med hjälp av kommersiella satelliter har man kunnat kartlägga uppbyggnaden av vapendepåer i landet som kan hålla interkontinentala robotar, som kan bestyckas med kärnvapenspetsar.

– Just nu ser vi hur omkring 350 silor byggs i öknen i Kina och ytterligare 50 som byggs bland bergen i sydöstra Kina. När de är klara kommer dessa nummer överskrida antalet silor som antingen Ryssland eller USA opererar i sina styrkor. Så detta är en väldigt signifikant utveckling.

Dess totala kärnvapenarsenal förväntas dock vara fortsatt mycket mindre än både USA:s och Rysslands som står för närmare 90 procent av världens kärnvapen.

Ändrar maktbalansen

Att utvecklingen går så snabbt framåt i Kina kan även komma att påverka maktbalansen mellan kärnvapenmakterna.

– Ingen tvekan om saken. Frågan är vad ska man göra åt det. Just nu är förväntningen att en betydande del, om inte alla, av dessa silor kommer armeras i framtiden.