I nätforum och på sociala medier spreds bilder på militär som rullade in i Hongkong, och många uttryckte sin oro över ett eventuellt militärt ingripande mot demonstrationerna. Senare under morgonen rapporterade nyhetsbyrån Xinhua att det rörde sig om en årlig rotation av trupperna.

– Hongkongbor som ser fastlandsmilitär på gatan kan uppfatta det här som en varning, säger SVT:s Lars Moberg.

Okänt antal

Hur många militärer som Kina har stationerat i Hongkong är inte känt. De senaste två rotationerna – 2017 och 2018 – rapporterades det att antalet var oförändrat från tidigare år. Men den informationen fanns inte med den här gången, enligt The Guardian. Mellan 8 000 och 10 000 trupper uppskattas vara stationerade i Hongkong.

– Att kinesisk militär skulle slå ned protesterna med våld är ett väldigt riskabelt projekt. Kinas ledning vet ju inte vad som skulle hända om man går in i Hongkong, vilket motstånd man skulle möta. Och blodspillan på Hongkongs gator skulle sannolikt följas av en massiv våg av internationella protester, säger Lars Moberg.

Under lördagen planeras ytterligare en stor demonstration mot styret i Hongkong, som polisen har förbjudit. Det är inte första gången polisen förbjuder demonstrationer, och hittills har det inte stoppat demonstranterna från att genomföra dem.

Ett ekonomiskt nav

Enligt Lars Moberg är Hongkong väldigt viktigt för Kina som ett ekonomiskt nav, och Peking har redan flera stora investeringar där.

– Det handlar om huruvida demonstranterna fortsättningsvis kan paralysera viktiga funktioner i Hongkong. De har redan visat att de kan stoppa tunnelbanor, och turister drar sig från att resa til lHongkong. Det påverkar de ekonomiska förutsättningarna, säger han och fortsätter:

– President Xi Jinping har ju många andra saker att fundera på just nu, till exempel handelskriget med USA och kritiken som landet får för behandlingen av uigurer i Xinjiang. Man kan fråga sig om den kinesiska ledningen är beredd att dra på sig ytterligare internationell kritik.