Raketen, som sköts upp i slutet av april som en del i Kinas rymdstationsprojekt, har varit föremål för ett stort intresse världen över. Detta sedan det stod klart att dess flera ton tunga kärna okontrollerat skulle falla ner någonstans på jorden.
Tidigt på söndagsmorgonen trädde raketdelarna in i atmosfären någonstans över Medelhavet efter att i dagar färdats blixtsnabbt i omloppsbana runt jorden.
Raketdelarna har störtat ner i Indiska oceanen sydväst om Indien och Sri Lanka, rapporterar Reuters. Enligt kinesisk statsmedia så brann det mesta av raketen upp under färden genom atmosfären, skriver Reuters.
”Alla som följer #LongMarch5B återinträde kan andas ut. Raketen har kraschat,” skriver övervakningssidan space-track.org på Twitter, enligt TT. Space-track är ett forskningsprojekt inom det amerikanska rymdförbandet som nu bekräftar att raketdelarna har slagit ned på jorden.
Det har aldrig funnits någon risk för att delarna skulle hamna i Sverige.
Kritik från USA
Kina har fått kritik för dess hantering av raketresterna, bland annat av USA:s försvarsminister Lloyd Austin.
– Det borde finnas krav för att arbeta säkert och eftertänksamt för oss som är verksamma i rymden. Att man tar sådana här saker i beaktning vid planering och genomförande, sa han vid en pressträff på torsdagen.
Kan hända igen
I maj 2020 inträffade en liknande händelse då delar av en annan kinesisk raket, av samma modell, föll ner över bebodda områden i Elfenbenskusten, men utan att någon skadades. Rapporter kom först om att delarna helt enkelt hamnat i Atlanten, något som alltså senare visade sig inte stämma.
Kinas arbete med landets nya rymdstation Tiangong är långt ifrån klart och fler liknande uppskjutningar är att vänta framöver. Det är möjligt att fler raketdelar okontrollerat faller ner över jorden de kommande åren såvida inte kinesiska myndigheter ändrar i sina rutiner, skriver The New York Times.
Fakta: Kinas rymdprogram
Kina siktar på att bli en stormakt i rymden till 2030. En viktig del i den ambitionen är konstruktionen av en egen rymdstation, eftersom Kina inte deltar i samarbetet kring den internationella rymdstationen ISS.
Rymdstationen har döpts till Tiangong ‒ Himmelskt palats ‒ och en första modul sköts upp tidigare i april.
Raketserien Chang Zheng ‒ Långa marschen, döpt efter Röda arméns strategiska reträtt under det kinesiska inbördeskriget ‒ har använts i 50 år och är central för rymdprogrammet.
Chang Zheng 5B är en så kallad flerstegsraket, vilket innebär att den har flera raketsteg som vart och ett innehåller sina egna raketmotorer och bränsle.
Det är det första och största av Chang Zheng 5B:s steg som nu slagit ned på jorden.
Källor: Rymdstyrelsen, BBC, Center for orbital and reentry debris studies (TT)