Avtalet innebär ändå en framgång för arbetet att motverka klimatförändringarna, säger Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute (SEI).

– Det som är mest positivt är att man kommit överens om att höja tempot i processen. Att man uppmanar länderna att lämna in nya klimatmål redan nästa år och att man kommer att göra tätare uppföljning – varje år i stället för vart femte år som Parisavtalet sade.

Minuterna innan avtalet antogs blev oväntat dramatiska och känsloladdade.

Vid 20.30-tiden samlades delegaterna för att fatta beslut. Indien föreslog då förändringar av den färdiga avtalstexten, framför allt att uttrycket ”fasa ut” kolkraft skulle bytas ut mot ”fasa ned”.

Ordföranden tagen

Delegaterna från Schweiz och EU uttryckte stor besvikelse, men gick ändå med på förändringarna.

Förslaget hade uppenbarligen förankrats hos klimatmötets övriga tungviktare – USA, EU och Kina – under en paus i plenum, rapporterar nyhetsbyrån AP:s utsände.  

Klimatmötets ordförande Alok Sharma var märkbart tagen innan han klubbade överenskommelsen strax efter kl 20.40 svensk tid.

-Jag förstår den stora besvikelse som ni känner. Men jag vill också säga att det är avgörande att vi skyddar det här paketet, sade han.

Reviderade mål nästa år

Avtalet upprepar Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det ska ske med hjälp av kraftiga utsläppsminskningar, bland annat en minskning av nettoutsläppen till noll år 2050.

Till klimatmötet nästa år ska länderna återkomma med reviderade nationella mål för minskade utsläpp.

De rika länderna åtar sig att åtminstone fördubbla sitt bistånd till klimatåtgärder till 2025 jämfört med 2019.

Avtalet fastslår också att det finns ett behov av ”rättvis övergång”, vilket de fattigare länderna argumenterat för.