Glaciärerna på det afghanska höglandet har krympt eller är redan borta. Smältvattnet behövs i de vanligen bördiga dalarna där bönderna odlar oliver, vete, potatis och andra grönsaker. I takt med att det blir varmare kommer smältvattnet för tidigt på våren innan grödorna börjat gro. I Panjshirprovinsen smälte 2018 en glaciär så hastigt att en lokal damm brast, vilket förstörde skolor, hem och många fält. I tre årtionden har torka, och översvämningar plågat lantbrukare.
Den pågående konflikten i landet, i kombination med klimatkris och covidpandemin samverkar på ett djävulskt sätt i ett redan sårbart Afghanistan. Detta har talibanerna dragit fördel av när de störtade landets regering. Arbetslöshet, interna flyktingvågor, hungersnöd och barnäktenskap har fragmentiserat människors motståndskraft.
En studie gjord av FN-organen FAO, UNEP och Afghanistans naturvårdsverk visar att 80 procent av konflikterna i landet kan kopplas till naturresurser.
Tvingas in i lån från klanledare
FN:s livsmedelsprogram varnade i veckan för att uppemot 14 miljoner afghaner kommer att behöva deras hjälp. Under vintern föll bara hälften så mycket regn som normalt. Senast har torkan pågått sen 2018. Det blev bättre 2020 men årets skörd hotas nu av pågående torka och väderfenomenet El Nino.
Utmaningarna är enorma med hundratusentals afghaner på flykt. De flyr undan krigsherrar, krig och korruption men drivs också på flykt av missväxt och torka. Redan innan talibanernas maktövertagande fanns FN och andra hjälporganisationer på plats för att hjälpa till med matförsörjning. I juli varnade brittiska Oxfam för att 42 procent av landets befolkning var i hungerkris, vilket gör Afghanistan till ett av tre länder med mest osäker matförsörjning i världen.
60 procent av landets befolkning är beroende av småjordbruk, det räcker med ett års missväxt och att familjens ko eller får svälter ihjäl så kollapsar familjens trygghet. Det tvingar familjer in i en ond cirkel.
Desperata familjer tvingas ta lån av rika klanledare för att klara vintern när skörden slagit fel. När familjerna inte klarar betala igen sina lån kan de tvingas sälja en dotter. En barnbrud blir vad långivaren kräver i betalning. I den förbittring som uppstår när människor känt sig övergivna av landets regering har lokala talibaner lätt kunnat skapa opinion mot landet styre.
Fattiga lantbrukare som flyr sina små åkerbruk söker sig till städer. I Herat, landets tredje största stad, finns läger med 80 000 människor som flytt sina hembyar.
Inte hopplöst – görs stora insatser
Kabul är en av världens snabbast växande städer med många desperata arbetssökande män som inte längre kan försörja sina familjer med sitt jordbruk.
En annan stor miljöstudie, ”post-conflict enviromental assessment” som gjorts av Afghanistan varnar FN:s miljöorgan UNEP för att medeltemperaturen på sina håll kommer att öka med fem grader innan slutet på århundradet, med tilltagande torka, översvämningar, jordskred och hetare temperaturer som följd.
Men det är inte hopplöst. Under de senaste 20 åren har det gjorts stora miljöinsatser i Afghanistan och miljömedvetenheten har vuxit i landet. Det finns många projekt som syftar till att utveckla ett mer klimattåligt jordbruk och införa solcellsdriven konstbevattning. Men för att det ska fungera krävs experter, datainsamling och stabilitet.
Det är inte känt hur det nya talibanstyret ser på klimatfrågan eller livsmedelsförsörjning, inte heller om talibanerna tänker komma till förhandlingsbordet på COP26-mötet i Glasgow. Dyker de upp lär det erbjuda ett rejält diplomatiskt dilemma för FN.
Oavsett vem som styr landet så är fred och stabilitet än mer ouppnåelig om inte landet klarar att trygga sin matförsörjning.
Sällan har sambanden varit så tydliga som just nu i Afghanistan. Det är ett skolexempel på varför amerikanska Pentagon för flera år sedan identifierade klimatförändringarna som det främsta globala säkerhetshotet.